Kortfakta om studiestödet
Innehåll
-
Studiemedel
-
Antal studerande med studiemedel i Sverige 2020 - länsvis
-
Studiemedel för studier utomlands
-
Antal studerande i olika länder 2020
-
Studiemedelsbelopp från 1965 och framåt
-
Studiehjälpen på gymnasiet
-
Studiebidrag och skolk
-
Lånebenägenhet
-
Den ekonomiska och sociala situationen för studerande
-
Upplevelse av ekonomin
-
6 av 10 är nöjda med sin studiesituation
-
Majoriteten mår bra – men många upplever hälsobesvär
-
Arbete och studier
-
Återbetalning av studielån
-
CSN:s arbete med utlandsbosatta låntagare
-
Ränta på studielånen
Studiemedel
Studiemedlet ska göra det möjligt att studera, oavsett ekonomisk eller social bakgrund. Det ska bidra till ett högt deltagande i utbildning, utjämna ekonomiska skillnader och ge en god effekt på samhällsekonomin.
Studiemedel består av lån och bidrag. Det ska täcka levnadsomkostnaderna under studietiden. Du får studiemedel veckovis och det varierar mellan 50, 75 och 100 procent per vecka beroende på studiernas omfattning.
Under 2020 fick 559 300 personer studiemedel. Aldrig tidigare har så många fått studiemedel. Den stora ökningen förklaras bland annat av covid-19-pandemin, då pandemin medförde en vikande konjunktur och högre arbetslöshet. Andra förklaringar är de satsningar som gjordes på utbildningsområdet under pandemin och att fribeloppsgränsen avskaffades tillfälligt.
Antal studerande med studiemedel
Utbetalningarna av studiemedel har ökat de senaste åren. Främst beror det på att CSN betalat ut mer pengar i studielån. Att utbetalningarna av lån ökar beror på att lånedelen i studiemedlet höjts, att fler studerande väljer att låna och att fler tagit tilläggslån.
Under 2020 betalades det ut 37,5 miljarder kronor i bidrag och lån. Av detta var 23,2 miljarder lån och 14,3 miljarder bidrag.
Antal studerande med studiemedel i Sverige 2020 - länsvis
Det är flest studerande med studiemedel i områden med många invånare. Där finns även de stora lärosätena.
Klicka på kartan nedan så ser du hur många personer som har studiemedel i respektive län.
Studiemedel för studier utomlands
Sverige har ett av världens mest generösa studiestöd för studier utomlands. En studerande kan få bidrag och lån för levnadsomkostnader, undervisningsavgifter, resor och försäkringar.
Under 2020 fick 23 000 personer studiemedel för studier utomlands. Antalet minskade stort jämfört med 2019 som en följd av covid-19-pandemin. Pandemin innebar inställda utbyten och ett osäkert läge i världen med inreseförbud till vissa länder och olika lokala restriktioner.
Antal studerande med studiemedel i utlandet 2011-2020
Antal studerande i olika länder 2020
Det är flest studerande med studiemedel utomlands i Storbritannien och USA. I övrigt är Europa mest populärt. Många studerar läkar- och tandläkarutbildningar utomlands med svenskt studiemedel.
Om du klickar på kartan nedan så ser du hur många som studerar i respektive land med svenska studiemedel.
Hur bestäms nivån för studiemedlen?
Nivån i studiemedlen kan ändras på två sätt:
- Genom upp- eller nedräkning i förhållande till det så kallade prisbasbeloppet. Det görs den 1 januari varje år.
- Genom ändringar via politiska beslut.
Studiemedel - Belopp 2021
Studiemedel beräknas per vecka. Månadsbeloppet är här uträknat genom att veckobeloppet multipliceras med 4 1/3.
Studiemedelsbelopp från 1965 och framåt
Se studiemedelsbeloppen från 1965 och fram till nu.
Studiemedelsbelopp (pdf) Pdf, 86 kB. (Pdf, 86 kB)
Studiemedelsbelopp (excel) Excel, 26 kB. (Excel, 26 kB)
Studiehjälpen på gymnasiet
CSN har även hand om studiehjälpen på gymnasiet. Det består av studiebidraget, extra tillägg och inackorderingstillägg.
Antalet personer med studiehjälp ökade under 2020. Ökningen beror på att ungdomskullarna som studerar på gymnasiet blivit större. CSN bedömer att antalet personer med studiehjälp fortsätter att öka de kommande åren.
Antal studerande med studiehjälp 2011-2020
Studiebidraget är på 1 250 kronor i månaden. Det betalas vanligtvis ut för fyra månader på hösten (september-december) och sex månader på våren (januari-juni).
Studiebidrag betalas ut från och med kvartalet efter att eleven fyllt 16 år. Det betalas ut till föräldrarna. Från och med 18 års ålder betalas studiebidraget ut till eleven själv.
Beloppsutveckling för studiebidraget på gymnasiet (årtalen som anges är då beloppet höjts, i kronor)
Studiebidrag och skolk
CSN:s hanterar även gymnasieskolornas rapporter om så kallad ogiltig frånvaro, i vanligt tal kallat skolk.
För att få studiehjälp ska eleven studera på heltid. Den elev som skolkar och inte studerar på heltid har inte rätt att få studiehjälp. Detta regleras i studiestödslagen.
Vad räknas som skolk?
All ogiltig frånvaro räknas som skolk. Om den studerande har ogiltig frånvaro som uppgår till fyra timmar eller mer under en månad, ska skolan rapportera det som skolk till CSN. Frånvaron ska ske vid upprepade tillfällen.
I vissa fall kan det finnas särskilda anledningar till den ogiltiga frånvaron, till exempel mobbning. Då kan skolan bedöma att frånvaron inte ska rapporteras till CSN. Sjukdom betraktas inte som ogiltig frånvaro.
Hur ser den historiska utvecklingen ut?
Efter att CSN:s riktlinjer och praxis skärptes den 1 januari 2012 ökade under många år antalet elever med indragen studiehjälp. Läsåret 2019/2020 minskade antalet elever med indragen studiehjälp. Det innebar att andelen elever med ogiltig frånvaro minskade för första gången på 11 år. Förklaringen till det var att antalet elever med indragen studiehjälp minskade när gymnasieskolan, till följd av covid-19-pandemin, övergick till distansundervisning under vårterminen 2020. Det fick genomslag på antalet totalt sett. Det kan finnas flera orsaker till varför en elev skolkar. Skolverket har undersökt orsakerna till skolket på gymnasiet och kommit fram till att den sociala situationen utanför skolan är en viktig orsak. Även stress och höga prestationskrav är viktiga faktorer, enligt Skolverket.
Hur många skolkar på gymnasiet?
Under läsåret 2019/2020 fick cirka 27 100 elever sin studiehjälp indragen på grund av skolk. Det var 8,0 procent av totalt cirka 339 900 gymnasieelever som fick studiehjälp det läsåret.
Lånebenägenhet
Med lånebenägenhet menas andelen studerande med studiemedel som utöver studiebidrag även tar lån. Studiemedelstagarnas benägenhet att ta studielån minskade kontinuerligt efter studiestödsreformen 2001 då det nya annuitetslånet infördes. Sedan år 2012 har lånebenägenheten ökat igen.
Under 2020 tog 72,5 procent av studiemedelstagarna lån. Lånebenägenheten har ökat med 0,2 procentenheter sedan 2019 och med nästan 6 procentenheter sedan 2011, när den var som lägst. Större delen av ökningen över tid kan hänföras till studerande på eftergymnasial nivå eller studerande utomlands.
Kvinnor och män är olika benägna att ta lån. Under 2020 tog 70,6 procent av kvinnorna lån, att jämföra med 75,1 procent av männen.
Under samma period har det skett förändringar i åldersstrukturen bland studiemedelstagarna. Andelen studerande yngre än 25 år, vilka mer sällan tar lån, har minskat samtidigt som andelen i åldern 25–34 år, som oftare tar lån, har ökat.
Lånebenägenhet samtliga studiemedelstagare 2011–2020, andel i procent
Den ekonomiska och sociala situationen för studerande
CSN har till uppgift att följa och analysera studerandes sociala och ekonomiska situation. Sedan 2007 har CSN återkommande gjort enkätundersökningar med fokus på de studerandes egna upplevelser av sin ekonomiska och sociala situation. Enkätundersökningen hösten 2020 riktades till studerande med studiemedel för studier på universitet och högskola i Sverige.
Högskolestuderande som har studiemedel upplever en i stort sett oförändrad ekonomisk situation jämfört med 2017. Av de studerande upplever 71 procent att deras ekonomi under studierna är ganska bra, bra eller mycket bra.
Studerande med barn upplever en sämre ekonomisk situation, jämfört med studerande utan barn. Studiemedlen är samtidigt mycket betydelsefulla för studerande med barn. Många studerande föräldrar skulle sannolikt inte ha kunnat studera om de inte hade fått studiemedel.
Yngre studerande upplever oftare att studieekonomin är bra medan äldre oftare upplever ekonomin som mindre bra. Boendekostnaderna påverkar äldre studerandes ekonomi mer än yngres. De boendekostnader de studerande uppger är likartade oberoende av var i landet man studerar.
Upplevelse av ekonomin
CSN frågar även hur de studerande försörjer sig. Studielån och bidrag är viktiga och har varit så under en längre tid. Andelen av de högskolestuderande som rekryteras med hjälp av studiemedlen, det vill säga de personer som inte eller troligen inte hade börjat studera om de inte hade kunnat få studiemedel, har ökat från 43 procent 2017 till 55 procent 2020.
6 av 10 är nöjda med sin studiesituation
En majoritet av de högskolestuderande med studiemedel upplever att deras studiesituation är god. Av de högskolestuderande 2020 upplever 60 procent att de har en bra eller mycket bra studiesituation. Det är en minskning med cirka 20 procentenheter jämfört med tidigare undersökningar. En förklaring till minskningen är att många som planerat att studera på campus nu studerar på distans till följd av covid-19-pandemin.
Majoriteten mår bra – men många upplever hälsobesvär
En majoritet av de högskolestuderande med studiemedel uppger att de mår bra eller mycket bra. Andelen är i stort sett oförändrad jämfört med tidigare år. Jämfört med befolkningen i stort uppger en lägre andel av de studerande att de mår bra eller mycket bra.
Trots att många upplever sin allmänna hälsa som bra eller mycket bra är det vanligt att studerande upplever olika former av hälsobesvär. Ungefär hälften av de högskolestuderande med studiemedel uppger att de är stressade (ganska mycket eller väldigt mycket). Det är också vanligt att ha besvär av trötthet eller ängslan, oro eller ångest. Studerande kvinnor upplever i högre grad olika hälsobesvär än studerande män.
Arbete och studier
Andelen som säger att de arbetar vid sidan av sina studier har ökat något. Under 2020 svarade 48 procent att de arbetade vid sidan av sina studier. De flesta anser att arbetet inte påverkar studierna, varken negativt eller positivt.
De som arbetar mycket tycker ofta att arbetet påverkar studierna negativt. De som arbetar inom samma område som de studerar tycker däremot ofta att arbetet är positivt för studierna, visar CSN:s undersökningar.
Återbetalning av studielån
CSN:s uppgift är att se till studielån betalas tillbaka. Den 31 december 2020 hade 1 653 300 personer en studieskuld hos CSN, vilket är rekordmånga.
Antalet med en studieskuld ökade med 48 200 personer under 2020. Att antalet låntagare ökar beror på att det är fler nya låntagare än låntagare som slutreglerar sina lån.
Antal personer med studielån
Den totala fordran för studielånen var 241,1 miljarder kronor i slutet av 2020. Fordran ökade med 9,7 miljarder kronor under 2020. Den främsta orsaken till att fordran ökar är att utbetalningarna av lån är större än inbetalningarna.
Total skuld studielån 2011-2020, i miljarder kronor
På ett allmänt plan ökar skuldsättningen bland personer som har en studieskuld hos CSN. En bidragande orsak är att lånedelen i studiemedlet höjts sett under ett antal år tillbaka. Den genomsnittliga skulden för alla låntagare är 145 900 kronor.
Låntagare som har den nyaste lånetypen annuitetslån, lån tagna efter 30 juni 2001, har en genomsnittsskuld på 146 600 kronor. För den här lånetypen har den genomsnittliga skulden ökat med 9 500 kronor de fem senaste åren. Kvinnor har högre studieskulder än män inom lånetypen annuitetslån.
Genomsnittliga skulder, alla låntagare (kronor)
CSN:s arbete med utlandsbosatta låntagare
Vid ingången av 2021 var knappt 64 000 personer återbetalningsskyldiga för svenska studielån och bosatta utomlands. Det motsvarar knappt 5 procent av alla återbetalningsskyldiga låntagare. Dessutom saknar CSN adress till 19 500 av de återbetalningsskyldiga låntagarna. CSN bedömer att de flesta av dessa är bosatta utomlands.
Totalt är de återbetalningsskyldiga låntagarna som är bosatta utomlands skyldiga svenska staten 14,1 miljarder kronor. De återbetalningsskyldiga som CSN saknar adress till är skyldiga 2,1 miljarder kronor.
Av de återbetalningsskyldiga låntagarna bosatta utomlands är cirka 13 procent så kallat dåliga betalare. CSN definierar en dålig betalare som en person som inte betalat något till CSN på tre år, eller som betalat mindre än 25 procent av det belopp som ska betalas tillbaka under en femårsperiod.
Motsvarande siffra i Sverige är 3 procent. De dåliga betalarna som bor utomlands är cirka 8 600 till antalet och är skyldiga CSN cirka 2,3 miljarder kronor totalt.
Antal återbetalningsskyldiga låntagare i Sverige och utomlands
Antal personer | Skuld miljarder kr | Andel dåliga betalare % | |
|---|---|---|---|
Sverige | 1 308 215 | 185,6 | 2,6 |
Utomlands | 63 650 | 14,1 | 13,4 |
Totalt | 1 391 324 | 201,8 | 3,9 |
I USA finns drygt 10 000 återbetalningsskyldiga låntagare. Av dem är cirka 2 100 personer dåliga betalare. Det motsvarar en andel av 22 procent. De dåliga betalarna i USA har en total skuld till CSN på cirka 900 miljoner kronor.
Vad gör CSN?
CSN har på senare år ökat tempot för att få in mer pengar från låntagarna som är bosatta utomlands. I dag bedrivs kravåtgärder i ett 140-tal länder, i stort sett överallt där det finns låntagare med svenska studielån. CSN lägger ner mest arbete i de länder där det finns många låntagare. I Storbritannien finns cirka 10 500 återbetalningsskyldiga låntagare. Därefter följer USA med drygt 10 000 låntagare och Norge med knappt 10 000 låntagare.
CSN har på senare år anställt fler medarbetare för att hantera krav och leta adresser. CSN gör även betydligt fler utredningar om uppsägningar av hela studielånet till direkt betalning än tidigare, vilket gör att mer pengar kommer in i form av studielån. Utöver personliga kontakter med låntagarna tar CSN även hjälp av inkassoföretag med adressökning, delgivning och går till domstol nu betydligt oftare än tidigare.
En effekt av arbetet är att andelen inbetalt belopp från de utomlandsbosatta låntagarna ökar för varje går. Men fortfarande är andelen som gör inbetalningar och bor utomlands lägre än de som bor i Sverige.
Andel inbetalt av debiterat belopp 2020
CSN underlättar även för låntagarna som är bosatta utomlands att betala av på sina studielån. CSN ser det som en av de viktigaste uppgifterna att få in betalningarna på studielånen – för att garantera ett generöst studiestöd även i framtiden.
Hur går CSN:s arbete till rent praktiskt bland låntagare bosatta utomlands?
I det första steget skickar CSN ett brev med inbetalningskort till den adress som myndigheten fått av folkbokföringen eller till den adress som låntagaren anmält. Om låntagaren inte betalar, skickar CSN brev med påminnelseavgifter. Efter två påminnelser skickar CSN ett kravbrev till låntagaren. Om personen ändå inte betalar, lämnas ärendet över till inkassoföretag och deras ombud runt om i världen. Inkassoföretaget eller CSN försöker då att driva in pengarna bland annat genom delgivning och rättsliga åtgärder. I sista skedet väljer CSN att gå till domstol – vilket myndigheten gör i flera olika länder.
Ränta på studielånen
Räntan på studielånen var 0,16 procent år 2020 och för år 2021 har den fastställts till rekordlåga 0,05 procent.
Det innebär att fler låntagare kan betala en större andel på själva studielånet, och en mindre andel i ränta. För de personer som har det nyaste studielånet innebär det dessutom att årsbeloppet blir lägre.
Räntan för studielånen beräknas på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad de senaste tre åren. Det görs för att den som har studielån inte ska drabbas av så stora förändringar i tider av ränteuppgång.
Räntan på studielånet är redan från början reducerad med 30 procent. Anledningen till det är att personer med studielån ska slippa proceduren att göra avdrag i deklarationen och sedan vänta två år på att få tillbaka pengarna. Personer med studielån betalar alltså in en lägre ränta från början, i stället för att i efterhand få tillbaka pengar på skatten.
Ränteutveckling
Räntesatser från 1989-2021(pdf) Pdf, 58 kB. (Pdf, 58 kB)
Räntesatser från 1989-2021(excel) Excel, 10 kB. (Excel, 10 kB)
Uppdaterad: 2021-05-31