Kortfakta om studiestödet
Här hittar du kortare fakta om det svenska studiestödet och CSN:s verksamhet. Mer detaljerade statistikuppgifter om olika typer av studiestöd hittar du i vår statistikdatabas.
Innehåll
- Studiemedel
- Antal studerande med studiemedel i Sverige 2024 - länsvis
- Studiemedel för studier utomlands
- Antal studerande i olika länder läsåret 2023/2024
- Studiemedelsbelopp från 1965 och framåt
- Studiestöd till ungdomar på gymnasienivå
- Studiebidrag och ogiltig frånvaro
- Lånebenägenhet
- Omställningsstudiestöd
- Rapporter om studiestödet
- Återbetalning av studielån
- CSN:s arbete med återkrav
- Felaktiga utbetalningar och bidragsbrott
- Ränta på studielånen
Studiemedel
Studiemedlet kallas det bidrag och lån som ges till studier och som de allra flesta på universitet och högskola tar. Studiemedlet är en del av det svenska studiestödet och ska verka rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund och bidra till ett högt deltagande i utbildning. Studiestödet ska även ha en god effekt på samhällsekonomin över tiden..
Studiemedlet ska täcka levnadsomkostnaderna under studietiden. Det ges för varje vecka som studeras och utbetalas en gång i månaden. Studiemedlet varierar mellan 50, 75 och 100 procent per vecka beroende på studiernas omfattning.
Det är regeringen som bestämmer vid vilka läroanstalter och utbildningar som studerande kan få studiestöd. Dessa anges i en bilaga till studiestödsförordningen.
Under 2024 fick 530 000 personer studiemedel. I Sverige minskar antalet studerande med studiemedel på alla utbildningsnivåer, men minskningen är störst på grundskole- och gymnasienivå. Minskningen indikerar en återgång till samma nivåer som innan den stora ökningen i samband med covid-19-pandemin.
Under 2024 betalade CSN ut totalt 43,9 miljarder kronor i bidrag och lån. Av detta var 16 miljarder bidrag och 27,9 miljarder lån.
Antal studerande med studiemedel
Antal studerande med studiemedel i Sverige 2024 - länsvis
Det är flest studerande med studiemedel i områden med många invånare. Där finns även de stora lärosätena.
På kartan nedan ser du hur många personer som har studiemedel i respektive län.
Län | Antal studerande |
|---|---|
Blekinge län | 7 130 |
Dalarnas län | 10 396 |
Gotlands län | 2 373 |
Gävleborgs län | 11 433 |
Hallands län | 14 499 |
Jämtlands län | 5 466 |
Jönköpings län | 16 360 |
Kalmar län | 9 782 |
Kronobergs län | 10 423 |
Norrbottens län | 9 175 |
Skåne län | 77 551 |
Stockholms län | 132 023 |
Södermanlands län | 12 735 |
Uppsala län | 31 248 |
Värmlands län | 13 124 |
Västerbottens län | 16 735 |
Västernorrlands län | 16 775 |
Västmanlands län | 12 545 |
Västra Götalands län | 89 932 |
Örebro län | 16 914 |
Östergötlands län | 27 161 |
Studiemedel för studier utomlands
Sverige har ett av världens mest generösa studiestöd för studier utomlands. En studerande kan få bidrag och lån för levnadsomkostnader, undervisningsavgifter, resor och försäkringar. För att få studiemedel för utlandsstudier måste utbildningen vara godkänd av Universitets- och högskolerådet (UHR) eller av CSN.
Under 2024 fick 25 800 personer studiemedel för studier utomlands. Antalet ökade under året, efter en kraftig nedgång under covid-19-pandemin.
Antal studerande med studiemedel i utlandet 2015–2024
Antal studerande i olika länder läsåret 2023/2024
Det är flest studerande med studiemedel utomlands i USA och Storbritannien, men generellt är Europa mest populärt. Många studerar läkar- och tandläkarutbildningar med svenskt studiemedel exempelvis i Lettland eller Litauen.
På kartan nedan ser du hur många som studerar i respektive land med svenskt studiemedel.
Hur bestäms nivån på studiemedlet?
Nivån på studiemedlet är reglerad i studiestödslagen. Där står det att studiemedlet ska uppgå till 5,74 procent av prisbasbeloppet vid heltidsstudier i en vecka. När prisbasbeloppet ändras, ändras också studiemedlet. Prisbasbeloppet ändras den 1 januari varje år.
Studiemedlet kan också ändras genom särskilda politiska beslut.
Studiemedel - Belopp 2024
Studiemedel beräknas per vecka. Månadsbeloppet är här uträknat genom att veckobeloppet multipliceras med 4 1/3.
Studiemedelsbelopp från 1965 och framåt
Se studiemedelsbeloppen från 1965 och fram till nu.
Studiestöd till ungdomar på gymnasienivå
Studiestöd till de som studerar på gymnasienivå kallas i de flesta fall för studiehjälp. Den klart vanligaste formen av studiehjälp är studiebidraget, som är ett generellt stöd för gymnasiestuderande mellan 16 och 20 år. CSN har även hand om studiehjälpen på gymnasiet. Det består av studiebidraget, extra tillägg och inackorderingstillägg.
Antalet personer med studiehjälp ökade under 2023. Ökningen beror på att ungdomskullarna som studerar på gymnasiet blivit större. CSN gör bedömningen att antalet personer med studiehjälp kommer att öka även de närmaste åren.
Antal studerande med studiehjälp 2015-2024
Studiebidraget är på 1 250 kronor i månaden. Nivån på studiebidraget är fastställt i studiestödslagen. Det betalas vanligtvis ut för fyra månader på hösten (september-december) och sex månader på våren (januari-juni).
Studiebidrag betalas ut från och med kvartalet efter att eleven fyllt 16 år. Det betalas ut till föräldrarna. Från och med 18 års ålder betalas studiebidraget ut till eleven själv.
Beloppsutveckling för studiebidraget på gymnasiet (årtalen som anges är då beloppet höjts, i kronor)
Studiebidrag och ogiltig frånvaro
För att få studiehjälp på gymnasiet behöver eleven studera på heltid. Den som har ogiltig frånvaro bedöms inte studera på heltid och har då inte rätt att få studiehjälp. Detta regleras i studiestödslagen. Skolorna registrerar den ogiltiga frånvaron hos eleven och rapporterar det till CSN. Skolornas rapporter ligger sedan till grund för ett beslut om att stoppa utbetalningarna till eleven.
När dras studiebidraget in?
Om den studerande har ogiltig frånvaro som uppgår till fyra timmar eller mer under en månad, ska skolan rapportera det till CSN. Frånvaron ska ske vid upprepade tillfällen. All ogiltig frånvaro räknas som skolk.
I vissa fall kan det finnas särskilda anledningar till den ogiltiga frånvaron, till exempel mobbning. Då kan skolan bedöma att frånvaron inte ska rapporteras till CSN. Sjukdom betraktas inte som ogiltig frånvaro.
Hur ser den historiska utvecklingen ut?
Under läsåret 2023/2024 fick 38 100 elever sin studiehjälp indragen på grund av ogiltig frånvaro. De utgjorde 10,6 procent av de gymnasieelever som fick studiehjälp under läsåret.
Det kan finnas flera orsaker till varför en elev har ogiltig frånvaro. Skolverket har undersökt orsakerna och kommit fram till att den sociala situationen utanför skolan är en viktig orsak. Även stress och höga prestationskrav är viktiga faktorer, enligt Skolverket.
Läsåret 2021/2022 ökade andelen indragna studiemedel till följd av ogiltig frånvaro. Därmed bröts den tidigare nedgång som troligen hängde samman med distansundervisningen under covid-19-pandemin.
Hur många får sin studiehjälp indragen på gymnasiet?
Lånebenägenhet
Med lånebenägenhet menas andelen studerande med studiemedel som utöver studiebidrag även tar lån.
Lånebenägenheten sjönk för första gången på länge till 2024 till 75 procent. Den ökning som varit under många år kan både förklaras av att andelen studerande på eftergymnasial nivå ökar och av prisökningar i samhället. Studiemedelsbeloppet indexeras efter prisbasbeloppet och justeras inför varje år. Temporärt under ett år kan studiemedlens köpkraft minska eftersom nivån för kommande års studiemedel bestäms under hösten.
Lånebenägenhet samtliga studiemedelstagare 2015–2024, andel i procent
Omställningsstudiestöd
I oktober 2022 lanserades Sveriges nyaste studiestöd – omställningsstudiestödet. Stödet infördes för att yrkesverksamma ska ges bättre möjligheter att utveckla sin kompetens under hela yrkeslivet och lämnas för en utbildning som kan antas stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov.
För att kunna beviljas omställningsstudiestöd behöver den sökande både vara etablerad på arbetsmarknaden och ha en aktuell förankring på arbetsmarknaden. Omställningsstudiestöd består av en bidragsdel och en valbar lånedel och ges längst till och med det kalenderår den studerande fyller 62 år. Stödet kan ges till studier som bedrivs i en omfattning på 20, 40, 50, 60, 75 eller 100 procent.
Den studerande kan få upp till 80 procent av lönen i bidrag upp till ett tak. Under 2025 kan en studerande få omställningsstudiebidrag med högst 5 580 kronor per vecka före skatt och lån med högst 3 516 kronor per vecka.
Under 2024 fick ungefär 12 400 personer omställningsstudiestöd utbetalt. De flesta av dem studerade på yrkeshögskola eller på universitet och högskola och sju av tio var över 40 år.
Rapporter om studiestödet
CSN publicerar årligen flera rapporter inom studiestödet. Sedan 2007 har CSN återkommande gjort enkätundersökningar med fokus på de studerandes egna upplevelser av sin ekonomiska och sociala situation. Du hittar alla CSN:s rapporter här.
Återbetalning av studielån
I CSN:s uppdrag ingår det att se till att studielån betalas tillbaka. Den 31 december 2024 hade 1 800 000 personer en studieskuld hos CSN, vilket är rekordmånga. Ökningen beror på att antalet nya låntagare är fler än antalet återbetalningsskyldiga som slutreglerat sina lån.
Antal personer med studielån
Den totala fordran för studielånen var 290 miljarder kronor i slutet av 2024. Fordran ökade med 15 miljarder kronor under 2024. Den främsta orsaken till att fordran ökar är att utbetalningarna av lån är större än inbetalningarna.
Total skuld studielån 2015-2024, i miljarder kronor
På ett allmänt plan ökar skuldsättningen bland personer som har en studieskuld hos CSN. En bidragande orsak är att studiemedlet höjts årligen och då också lånet som den studerande tar.
De som blev återbetalningsskyldiga i januari 2025 hade en genomsnittlig studieskuld på 221 000 kronor. Mellan 2012 och 2025 har den genomsnittliga skulden för nya återbetalare ökat från 117 000 till 221 600 kronor. Ökningen har varit särskilt stor de senaste två åren och ökade bara då med 29 procent. Inflation och ökade lånebelopp har bidragit till ökningen.
Genomsnittliga skulder, alla låntagare (kronor)
Totalt för alla lånetyper så ligger den genomsnittliga avbetalningen per år, det så kallade årsbeloppet, på omkring 10 000 kronor. För låntagare med annuitetslån är det vanligast med ett årsbelopp på 7 000 – 8 000 kronor.
För kvinnor ligger årsbeloppet i genomsnitt något högre än för män, eftersom lånets och årsbeloppets storlek i hög grad beror på under hur lång tid man studerat med studielån
Inbetalningar 2024
Återbetalningsgraden, det vill säga hur mycket av studieskulden som årligen faktiskt betalas tillbaka, i jämförelse med hur mycket som ska betalas, är rekordhög. Låntagare i Sverige står för 94,1 procent och låntagare utomlands för 82 procent (2024).
Det totala inbetalda beloppet under 2024 ökade till knappt 15,9 miljarder kronor.
God kommunikation och bra bemötande beskrivs som två framgångsfaktorer för att återbetalningsgraden ökat. Bland annat får de som ska börja betala på sin studieskuld information i förväg och kan välja betal- och meddelandesätt. CSN underlättar även för låntagarna som är bosatta utomlands att betala av på sina studielån. CSN ser det som en av de viktigaste uppgifterna att få in betalningarna på studielånen – för att garantera ett generöst studiestöd även i framtiden.
CSN:s arbete med återkrav
De allra flesta betalar tillbaka på sitt studielån som det är tänkt, men inte alla.
CSN:s arbete med utlandsbosatta låntagare
I de fall CSN inte får betalt från låntagare bosatta utomlands vidtas åtgärder, exempelvis i form av påminnelser, krav och inkassoåtgärder. Dessa åtgärder innebär ökade kostnader för låntagaren. CSN använder sig av inkassoåtgärder utomlands när det gäller obetalda årsbelopp, uppsagda lån och återkrav. CSN skickar, via ombud, inkassokrav till alla länder där inkassoverksamhet kan bedrivas. Under 2024 skickade vi 10 5 00 ärenden som avsåg 419 miljoner kronor i lån och återkrav. Inkassokraven resulterade i inbetalningar av 32 miljoner kronor. Länder där flest låntagare finns är prioriterade i vårt arbete, som exempelvis USA, Storbritannien och Norge.
Vad gör CSN?
I det första steget skickar CSN ett brev med inbetalningskort till den adress som myndigheten fått av folkbokföringen eller till den adress som låntagaren anmält. Om låntagaren inte betalar, skickar CSN brev med påminnelseavgifter. Efter två påminnelser skickar CSN ett kravbrev till låntagaren. Om personen ändå inte betalar, lämnas ärendet över till inkassoföretag och deras ombud runt om i världen. Inkassoföretaget eller CSN försöker då att driva in pengarna bland annat genom delgivning och rättsliga åtgärder. I sista skedet väljer CSN att gå till domstol – vilket myndigheten gör i flera olika länder. I USA har vi främst drivit rättsliga ärenden i Kalifornien, där vi har en prejudicerande dom som haft stort symboliskt värde i att få fler bosatta i USA att betala.
Felaktiga utbetalningar och bidragsbrott
Enligt CSN:s regleringsbrev för 2025 ska myndigheten bidra till det övergripande målet om minskade felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. CSN arbetar med att säkra korrekta utbetalningar och motverka bidragsbrott. En utgångspunkt i arbetet är att
främja viljan att göra rätt för sig. Av allt studiestöd som betalades ut 2024 återkrävdes eller avräknades 1,1 procent.
CSN utför kontroller i samband med ansökan om studiestöd. Flera kontroller görs också under studietiden, exempelvis kontrollerar vi vissa utbetalningar mot Försäkringskassan för att säkerställa att studerande inte får ut dubbla ersättningar som de inte har rätt till.
Vi har också efterkontroller, exempelvis kontrolleras högskolestuderandes studieaktivitet efter avslutad termin och inkomstuppgifter som lämnats till CSN kontrolleras genom Skatteverket två år efter pengarna tjänades.
Polisanmälningar och bidragsbrott
Ett bidragsbrott innebär att en person själv har orsakat en felaktig utbetalning eller fara för felaktig utbetalning genom att lämna en oriktig uppgift eller inte meddela ändringar till CSN. För att handlingen ska vara brottslig måste den ha skett med uppsåt eller med grov
oaktsamhet. CSN har under 2023 arbetat med Polismyndigheten för att säkerställa att våra polisanmälningar håller en hög kvalitet och ger polisen goda förutsättningar att utreda misstänkt brott.
Under 2024 gjorde CSN 854 polisanmälningar gällande misstänkt bidragsbrott eller misstänkt urkundsförfalskning, vilket är fler anmälningar än föregående år. Under 2024 inkom 732 beslut från polis och åklagare till CSN. I 149 fall hade åtal väckts, i 15 fall hade strafföreläggande beslutats och i ett fall hade åtalsunderlåtelse
beslutats. I resterande 564 fall ledde inte anmälningarna till åtal. Att alla anmälningar inte leder till åtal är normalt, eftersom det krävs mer för att åtal ska väckas än för att ett misstänkt brott ska anmälas
Ränta på studielånen
Räntan på studielån bestäms av regeringen och beräknas på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad de senaste tre åren. Det görs för att den som har studielån inte ska drabbas av så stora förändringar i tider av ränteuppgång. Räntan på studielån 2025 är 1,981 procent. Från och med i 2023 är räntenivån justerad för att täcka statens kreditförluster och består av en basränta på 0,80 % och ett påslag på 0,43 %.
Räntan på studielånet är redan från början reducerad med 30 procent. Anledningen till det är att personer med studielån ska slippa proceduren att göra avdrag i deklarationen och sedan vänta två år på att få tillbaka pengarna. Personer med studielån betalar alltså in en lägre ränta från början, i stället för att i efterhand få tillbaka pengar på skatten
Ränteutveckling
Uppdaterad: 2025-03-13