Kortfakta om studiestödet
Innehåll
-
Studiemedel
-
Antal studerande med studiemedel i Sverige 2019 - länsvis
-
Studiemedel i utlandet
-
Antal studerande i olika länder 2019
-
Studiehjälpen på gymnasiet
-
Studiebidrag och skolk
-
Lånebenägenhet
-
Den ekonomiska och sociala situationen för studerande
-
Upplevelse av ekonomin
-
8 av 10 är nöjda med sin studiesituation
-
7 av 10 mår bra
-
Arbete och studier
-
Återbetalning av studielån
-
CSN:s arbete med utlandsbosatta låntagare
-
Ränta på studielånen
Studiemedel
Studiemedlet ska göra det möjligt att studera, oavsett ekonomisk eller social bakgrund. Det ska bidra till ett högt deltagande i utbildning, utjämna ekonomiska skillnader och ge en god effekt på samhällsekonomin.
Studiemedel består av lån och bidrag. Det ska täcka levnadsomkostnaderna under studietiden. Du får studiemedel veckovis och det varierar mellan 50, 75 och 100 procent per vecka beroende på studiernas omfattning.
Under 2019 fick 502 864 personer studiemedel. Aldrig tidigare har så många fått studiemedel. De senaste två årens ökningar förklaras i första hand av att det blir fler studerande med studiemedel inom komvux och yrkeshögskolan. 2019 vad det även rekordmånga som fick studiemedel på eftergymnasial nivå.
Antal studerande med studiemedel
Utbetalningarna av studiemedel har ökat de senaste åren. Främst beror det på att CSN betalat ut mer pengar i studielån. Att utbetalningarna av lån ökar beror på att lånedelen i studiemedlet höjts, att fler studerande väljer att låna och att fler tagit tilläggslån.
Under 2019 betalades det ut över 32 miljarder kronor i bidrag och lån. Av detta var drygt 20,2 miljarder lån och drygt 12,6 miljarder bidrag.
Antal studerande med studiemedel i Sverige 2019 - länsvis
Det är flest studerande med studiemedel i områden med många invånare. Där finns även de stora lärosätena.
Klicka på kartan nedan så ser du hur många personer som har studiemedel i respektive län.
Studiemedel i utlandet
Sverige har ett av världens mest generösa studiestöd för studier i utlandet. En studerande kan få bidrag och lån för levnadsomkostnader, undervisningsavgifter, resor och försäkringar.
Under 2019 fick 27 934 personer studiemedel i utlandet. Antalet studerande i utlandet har minskat de senaste åren.
CSN bedömer att det beror på att de årskullar som lämnat gymnasieskolan är mindre än tidigare. Detta påverkar antalet utlandsstuderande eftersom de som studerar i utlandet är jämförelsevis unga.
Antal studerande med studiemedel i utlandet 2010-2019
Antal studerande i olika länder 2019
Det är flest studerande med studiemedel i utlandet i Storbritannien och USA. I övrigt är Europa mest populärt. Många studerar läkar- och tandläkarutbildningar i utlandet med svenskt studiemedel.
Om du klickar på kartan nedan så ser du hur många som studerar i respektive land med svenska studiemedel.
Hur bestäms nivån för studiemedlen?
Nivån i studiemedlen kan ändras på två sätt:
- Genom upp- eller nedräkning i förhållande till det så kallade prisbasbeloppet. Det görs den 1 januari varje år.
- Genom ändringar via politiska beslut.
Studiemedel - Belopp 2020
Studiemedel beräknas per vecka. Månadsbeloppet är här uträknat genom att veckobeloppet multipliceras med 4 1/3.
Studiehjälpen på gymnasiet
CSN har även hand om studiehjälpen på gymnasiet. Det består av studiebidraget, extra tillägg, inackorderingstillägg och lärlingsersättning.
Antalet personer med studiebidrag ökade 2019. Ökningen beror på att ungdomskullarna som studerar på gymnasiet blivit större. CSN bedömer att antalet personer med studiebidrag fortsätter att öka de kommande åren.
Antal studerande med studiehjälp 2010-2019
Studiebidraget är på 1 250 kronor i månaden. Det betalas vanligtvis ut för fyra månader på hösten (september-december) och sex månader på våren (januari-juni).
Studiebidrag betalas ut från och med kvartalet efter att eleven fyllt 16 år. Det betalas ut till föräldrarna. Från och med 18 års ålder betalas studiebidraget ut till eleven själv.
Beloppsutveckling för studiebidraget på gymnasiet (årtalen som anges är då beloppet höjts, i kronor)
Studiebidrag och skolk
CSN:s hanterar även gymnasieskolornas rapporter om så kallad ogiltig frånvaro, i vanligt tal kallat skolk.
För att få studiebidrag ska eleven studera på heltid. Den elev som skolkar och inte studerar på heltid har inte rätt att få studiebidraget. Detta regleras i studiestödslagen.
Vad räknas som skolk?
All ogiltig frånvaro räknas som skolk. Om den studerande har ogiltig frånvaro som uppgår till fyra timmar eller mer under en månad, ska skolan rapportera det som skolk till CSN. Frånvaron ska ske vid upprepade tillfällen.
I vissa fall kan det finnas särskilda anledningar till den ogiltiga frånvaron, till exempel mobbning. Då kan skolan bedöma att frånvaron inte ska rapporteras till CSN. Sjukdom betraktas inte som ogiltig frånvaro.
Hur ser den historiska utvecklingen ut?
De senaste tio läsåren har det skett en ökning av det inrapporterade skolket. En förklaring är att CSN:s riktlinjer och praxis skärptes den 1 januari 2012.
Skolverket har undersökt orsakerna till skolket på gymnasiet och kommit fram till att den sociala situationen utanför skolan är en viktig orsak. Även stress och höga prestationskrav är viktiga faktorer, enligt Skolverket.
Hur många skolkar på gymnasiet?
Under läsåret 2018/2019 fick cirka 29 600 elever sitt studiebidrag indraget på grund av skolk. Det var 8,7 procent av totalt cirka 339 000 gymnasieelever som fick studiebidraget det läsåret.
Antal elever med indragna studiebidrag på grund av skolk
Både antalet och andelen studerande som får sitt studiebidrag indraget på grund av skolk har ökat de senaste tio läsåren.
Klicka på kartan nedan så ser du hur många elever som har indraget studiebidrag i respektive län.
Andel gymnasieelever som fått studiehjälpen indragen på grund av olovlig frånvaro (skolk) läsåren 2007/2008 - 2018/2019 i procent
Skolk - Uppdelat på län och kommuner 2018/2019 (excel, 127 kB)
Skolk - Uppdelat på län och kommuner 2018/2019 (pdf, 150 kB)
Skolk - Hela landet och län 2018/2019 (excel, 30 kB)
Skolk - Hela landet och län 2018/2019 (pdf, 51 kB)
Totaluppgifter - Hela landet (excel, 55 kB)
Lånebenägenhet
Med lånebenägenhet menas andelen studerande med studiemedel som utöver studiebidrag även tar lån. Studiemedelstagarnas benägenhet att ta studielån minskade kontinuerligt efter studiestödsreformen 2001 då det nya annuitetslånet infördes. Sedan år 2012 har lånebenägenheten ökat igen.
Under 2019 tog 72,3 procent av studiemedelstagarna lån. Lånebenägenheten har ökat med 0,4 procentenheter sedan 2018 och med drygt 5 procentenheter sedan 2011, när den var som lägst. Hela ökningen kan hänföras till studerande på eftergymnasial nivå eller studerande utomlands.
Kvinnor och män är olika benägna att ta lån. Under 2019 tog 70,9 procent av kvinnorna lån, att jämföra med 74,2 procent av männen.
Under samma period har det skett förändringar i åldersstrukturen bland studiemedelstagarna. Andelen studerande yngre än 25 år, vilka mer sällan tar lån, har minskat samtidigt som andelen i åldern 25–34 år, som oftare tar lån, har ökat.
Lånebenägenhet samtliga studiemedelstagare 2010-2019, andel i procent
Den ekonomiska och sociala situationen för studerande
CSN har till uppgift att följa och analysera studerandes sociala och ekonomiska situation. De senaste tio åren har vi vartannat år gjort en stor enkätundersökning vartannat där vi frågat de studerande om deras situation.
Den senaste undersökningen gjordes hösten 2017. Av de studerande upplever 65 procent att deras studieekonomi är ganska bra, bra eller mycket bra. Det är en liten minskning jämfört med tidigare år.
Ett skäl till att många är nöjda är att studiemedlen har höjts flera gånger de senaste åren. Att andelen som tycker att ekonomin är god ändå har minskat kan bero på att en lägre andel av de studerande än tidigare anger att de får ekonomiskt stöd från en partner eller från sina föräldrar.
Studerande med barn upplever en sämre ekonomisk situation, jämfört med studerande utan barn. Studiemedlen är samtidigt mycket betydelsefulla för studerande med barn. Många studerande föräldrar skulle sannolikt inte ha kunnat studera om de inte hade fått studiemedel.
Andra som upplever att de har en förhållandevis dålig studieekonomi är äldre studerande och studerande på grundskolenivå.
Upplevelse av ekonomin
Andel av studiemedelstagarna som tycker att studieekonomin är ganska bra, bra eller mycket bra, andel i procent
CSN frågar även hur de studerande försörjer sig. Studielån och bidrag är viktiga och har varit så under en längre tid. Studerande som får lön som inkomstkälla minskar något.
Tydligast är utvecklingen när det gäller stöd från anhöriga. Andelen som har stöd från föräldrar har minskat kraftigt sedan den första undersökningen 2007. Andelen som får ekonomiskt stöd från en partner har mer än halverats på tio års tid.
Vad av följande använde du dig av för att försörja dig av under våren 2017? Andelen är i procent - flera svarsalternativ kunde väljas
8 av 10 är nöjda med sin studiesituation
En klar majoritet av de studerande upplever att deras studiesituation är god. Yngre upplever oftare än äldre studerande att studiesituationen var bra eller mycket bra.
Upplevelsen av studiesituationen har förändrats förhållandevis lite mellan 2013, 2015 och 2017.
7 av 10 mår bra
Sju av tio studerande säger att de mår bra eller mycket bra. Andelen som anger att de mår dåligt eller mycket dåligt är fem procent. Jämfört med befolkningen i stort uppger en lägre andel av de studerande att de mår bra eller mycket bra.
Trots att många upplever sin allmänna hälsa som bra eller mycket bra är det vanligt att studerande upplever olika former av hälsobesvär. Hälften av de studerande som CSN frågat uppger att de ofta eller alltid är stressade. Studerande kvinnor upplever att de har ett sämre hälsoläge än män.
Arbete och studier
Andelen som säger att de arbetar vid sidan av sina studier har legat relativt konstant de senaste åren. Under 2017 svarade 43 procent att de arbetade vid sidan av sina studier. De flesta studerande anser inte att arbetet påverkar studierna, varken negativt eller positivt.
Andel av studiemedelstagarna som arbetar parallellt med studierna 2011-2017
De som arbetar mycket tycker ofta att arbetet påverkar studierna negativt. De som arbetar med samma sak som de studerar till tycker däremot ofta att arbetet är positivt för studierna, visar CSN:s undersökningar.
Återbetalning av studielån
CSN:s uppgift är att se till studielån betalas tillbaka. 1 januari 2020 hade cirka 1 605 040 personer studielån, vilket är rekordmånga.
Antalet personer med en studieskuld ökade med cirka 31 000 personer under 2019. Att antalet låntagare ökar beror på att det är fler nya låntagare än låntagare som slutreglerar sina lån.
Antal personer med studielån
Den totala fordran för studielånen var 231,4 miljarder kronor i slutet av 2019. Fordran ökade med 6,8 miljarder under 2019. Den främsta orsaken till att fordran ökar är att utbetalningarna av lån är större än inbetalningarna.
Total skuld studielån 2010-2020, i miljarder kronor
På ett allmänt plan ökar skuldsättningen bland personer som har studielån. En bidragande orsak är att lånedelen i studiemedlet höjts sett under ett antal år tillbaka. Kvinnor har högre studieskulder än män i de nyaste studielånen.
Låntagare som har den nyaste formen av studielån, lån tagna efter 2001, har en genomsnittsskuld på cirka 144 349 kronor. I den här låneformen har den genomsnittliga skulden ökat med cirka 15 000 kronor de senaste fem åren.
För studielån tagna mellan 1989-2001 är genomsnittsskulden cirka 131 000 kronor. Den genomsnittliga skulden för alla låntagare som bor i Sverige är cirka 141 000 kronor.
Genomsnittliga skulder, alla låntagare (kronor)
CSN:s arbete med utlandsbosatta låntagare
Cirka 64 000 personer är återbetalningsskyldiga med svenska studielån och bosatta i utlandet. Det motsvarar knappt fem procent av alla låntagare. Dessutom saknar CSN adress till cirka 19 000 personer. CSN bedömer att de flesta av dessa också bor i utlandet.
Totalt är de återbetalningsskyldiga låntagarna i utlandet skyldiga svenska staten cirka 14 miljarder kronor. De återbetalningsskyldiga som CSN saknar adress till är skyldiga cirka 2,1 miljarder kronor.
Av de återbetalningsskyldiga låntagarna i utlandet är cirka 15 procent så kallat dåliga betalare. CSN definierar en dålig betalare som en person som inte betalat något till CSN på tre år, eller som betalat mindre än 25 procent av det belopp som ska betalas tillbaka under en femårsperiod.
Motsvarande siffra i Sverige är tre procent. De dåliga betalarna som bor i utlandet är cirka 9 500 till antalet och skyldiga CSN cirka 2,5 miljarder kronor totalt.
Antal återbetalningsskyldiga låntagare i Sverige och utomlands
Antal personer | Skuld miljarder kr | Andel dåliga betalare % | |
|---|---|---|---|
Sverige | 1 293 187 | 186 | 3,0 |
Utomlands | 64 205 | 14 | 14,7 |
Totalt | 1 376 465 | 201 | 4,3 |
I USA finns cirka 10 000 återbetalningsskyldiga låntagare. Av dem är cirka 2 500 personer dåliga betalare. Det motsvarar en andel av 25 procent. De dåliga betalarna i USA har en total skuld till CSN på cirka 1,1 miljarder kronor.
Vad gör CSN?
CSN har på senare år ökat tempot för att få in mer pengar från de utlandsbosatta låntagarna. I dag bedrivs kravåtgärder i ett 140-tal länder, i stort sett överallt där det finns låntagare med svenska studielån. CSN lägger ner mest arbete i de länder där det finns många låntagare. I Storbritannien finns cirka 10 5000 återbetalningsskyldiga låntagare. I USA och Norge finns drygt 10 000 låntagare vardera.
CSN har på senare år anställt fler medarbetare för att hantera krav och leta adresser. CSN gör även betydligt fler utredningar om uppsägningar av hela studielånet till direkt betalning än tidigare, vilket gör att mer pengar kommer in i form av studielån. Utöver personliga kontakter med låntagarna tar CSN även hjälp av inkassoföretag med adressökning, delgivning och går till domstol nu betydligt oftare än tidigare.
En effekt av arbetet är att andelen inbetalt belopp från de utlandsbosatta låntagarna ökar för varje går. Men fortfarande är andelen som gör inbetalningar och bor i utlandet lägre än de som bor i Sverige.
Andel inbetalt av debiterat belopp 2019
CSN underlättar även för låntagarna i utlandet att betala av på sina studielån. CSN ser det som en av de viktigaste uppgifterna att få in betalningarna på studielånen – för att garantera ett generöst studiestöd även i framtiden.
Hur går CSN:s arbete till rent praktiskt bland utlandsbosatta låntagare?
I det första steget skickar CSN ett brev med inbetalningskort till den adress som myndigheten fått av folkbokföringen eller till den adress som låntagaren anmält. Om låntagaren inte betalar, skickar CSN brev med påminnelseavgifter. Efter två påminnelser skickar CSN ett kravbrev till låntagaren. Om personen ändå inte betalar, lämnas ärendet över till inkassoföretag och deras ombud runt om i världen. Inkassoföretaget eller CSN försöker då att driva in pengarna bland annat genom delgivning och rättsliga åtgärder. I sista skedet väljer CSN att gå till domstol – vilket myndigheten gör i flera olika länder.
Ränta på studielånen
Räntan på studielånen är för närvarande rekordlåg, 0,16 procent. Studielånsräntan har gått ner under ett antal år.
Det innebär att fler låntagare kan betala en större andel på själva studielånet, och en mindre andel i ränta. För de personer som har det nyaste studielånet innebär det dessutom att årsbeloppet blir lägre.
Räntan för studielånen beräknas på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad de senaste tre åren. Det görs för att den som har studielån inte ska drabbas av så stora förändringar i tider av ränteuppgång.
Räntan på studielånet är redan från början reducerad med 30 procent. Anledningen till det är att personer med studielån ska slippa proceduren att göra avdrag i deklarationen och sedan vänta två år på att få tillbaka pengarna. Personer med studielån betalar alltså in en lägre ränta från början, i stället för att i efterhand få tillbaka pengar på skatten.
Ränteutveckling
Uppdaterad: 2020-05-05
