Hoppa till innehåll

Kortfakta om studiestödet

Studiemedel

Studiemedlet ska göra det möjligt att studera, oavsett ekonomisk eller social bakgrund. Det ska bidra till ett högt deltagande i utbildning, utjämna ekonomiska skillnader och ge en god effekt på samhällsekonomin.

Studiemedel består av lån och bidrag. Det ska täcka levnadsomkostnaderna under studietiden. Du får studiemedel veckovis och det varierar mellan 50, 75 och 100 procent per vecka beroende på studiernas omfattning.

Under 2019 fick 502 864 personer studiemedel. Aldrig tidigare har så många fått studiemedel. De senaste två årens ökningar förklaras i första hand av att det blir fler studerande med studiemedel inom komvux och yrkeshögskolan. 2019 vad det även rekordmånga som fick studiemedel på eftergymnasial nivå.

Antal studerande med studiemedel

Diagram som visar antal studerande med studiemedel från 2010 till 2019
Tabell - totala antalet studerande med studiemedel 2009-2019
Alla studerande med studiemedel under 2009-2019

Årtal

Antal studerande

2009

443 942

2010

466 356

2011

465 136

2012

467 156

2013

471 950

2014

482 155

2015

475 863

2016

470 892

2017

469 365

2018

475 969

2019

502 864

Utbetalningarna av studiemedel har ökat de senaste åren. Främst beror det på att CSN betalat ut mer pengar i studielån. Att utbetalningarna av lån ökar beror på att lånedelen i studiemedlet höjts, att fler studerande väljer att låna och att fler tagit tilläggslån.

Under 2019 betalades det ut över 32 miljarder kronor i bidrag och lån. Av detta var drygt 20,2 miljarder lån och drygt 12,6 miljarder bidrag.

Antal studerande med studiemedel i Sverige 2019 - länsvis

Det är flest studerande med studiemedel i områden med många invånare. Där finns även de stora lärosätena.

Klicka på kartan nedan så ser du hur många personer som har studiemedel i respektive län.

Karta över Sverige.
Tabell för studerande med studiemedel i Sverige
Antal studerande med studiemedel per län

Län

Antal studerande

Blekinge län

6 322

Dalarnas län

9 868

Gotlands län

2 280

Gävleborgs län

10 987

Hallands län

12 347

Jämtlands län

5 346

Jönköpings län

13 569

Kalmar län

8 846

Kronobergs län

9 102

Norrbottens län

9 611

Saknas

1 428

Skåne län

66 849

Stockholms län

116 939

Södermanlands län

10 931

Uppsala län

26 261

Värmlands län

12 479

Västerbottens län

17 100

Västernorrlands län

8 239

Västmanlands län

11 388

Västra Götalands län

82 401

Örebro län

15 756

Östergötlands län

26 047

Studiemedel i utlandet

Sverige har ett av världens mest generösa studiestöd för studier i utlandet. En studerande kan få bidrag och lån för levnadsomkostnader, undervisningsavgifter, resor och försäkringar.

Under 2019 fick 27 934 personer studiemedel i utlandet. Antalet studerande i utlandet har minskat de senaste åren.

CSN bedömer att det beror på att de årskullar som lämnat gymnasieskolan är mindre än tidigare. Detta påverkar antalet utlandsstuderande eftersom de som studerar i utlandet är jämförelsevis unga.

Antal studerande med studiemedel i utlandet 2010-2019

Diagram som visar antal studerande med studiemedel i utlandet från 2010 till 2019
Tabell - antal studerande med studiemedel i utlandet
Utlandsstuderande med studiemedel 2010-2019

Årtal

Antal studerande

2009

29 616

2010

31 031

2011

31 972

2012

32 881

2013

33 752

2014

34 160

2015

33 379

2016

31 763

2017

30 594

2018

30 045

2019

27 934

Antal studerande i olika länder 2019

Det är flest studerande med studiemedel i utlandet i Storbritannien och USA. I övrigt är Europa mest populärt. Många studerar läkar- och tandläkarutbildningar i utlandet med svenskt studiemedel.

Om du klickar på kartan nedan så ser du hur många som studerar i respektive land med svenska studiemedel.

Karta över världen.
Tabell för studerande med studiemedel utomlands
Antal studerande med studiemedel per land år 2019

Land

Antal studerande

Algeriet

3

Argentina

65

Armenien

4

Australien

1 428

Barbados

5

Belgien

199

Bhutan

4

Bolivia

16

Bosnien och Hercegovina

9

Brasilien

53

Bulgarien

206

Chile

65

Colombia

34

Costa Rica

45

Cypern

25

Danmark

1 473

Ecuador

5

Egypten

62

El Salvador

3

Estland

19

Etiopien

4

Filippinerna

8

Finland

231

Frankrike

1 146

Förenade arabemiraten

21

Georgien

7

Ghana

12

Grekland

62

Hong Kong

312

Indien

24

Indonesien

15

Irak

12

Iran

13

Irland

286

Island

86

Israel

32

Italien

796

Jamaica

8

Japan

844

Jordanien

22

Kanada

685

Kazakstan

4

Kenya

18

Kina

399

Kroatien

57

Kuba

11

Lettland

488

Libanon

29

Litauen

298

Luxemburg

4

Macao

11

Makedonien

6

Malaysia

41

Malta

40

Marocko

5

Mexiko

129

Moldavien

15

Monaco

9

Myanmar

5

Nederländerna

1 247

Nepal

5

Norge

834

Nya Zeeland

130

Panama

4

Peru

29

Polen

1 400

Portugal

273

Rumänien

262

Ryssland

46

Schweiz

562

Serbien

48

Singapore

452

Slovakien

122

Slovenien

24

Spanien

1 571

Sri Lanka

3

Staten Palestina

6

Storbritannien

5 016

Sydafrika

62

Sydkorea

499

Taiwan

201

Tanzania

10

Thailand

153

Tjeckien

294

Turkiet

101

Tyskland

1 054

Uganda

4

Ukraina

63

Ungern

192

Uruguay

5

USA

4 589

Vietnam

15

Vitryssland

3

Österrike

323

Hur bestäms nivån för studiemedlen?

Nivån i studiemedlen kan ändras på två sätt:

- Genom upp- eller nedräkning i förhållande till det så kallade prisbasbeloppet. Det görs den 1 januari varje år.
- Genom ändringar via politiska beslut.

Studiemedel - Belopp 2020

Bild som visar studiemedelsbelopp 2020.

Studiemedel beräknas per vecka. Månadsbeloppet är här uträknat genom att veckobeloppet multipliceras med 4 1/3.

Studiemedelsbelopp från 1965 och framåt

Se studiemedelsbeloppen från 1965 och fram till nu.

Studiemedelsbelopp (pdf, 86 kB)

Studiemedelsbelopp (excel, 26 kB)

Studiehjälpen på gymnasiet

CSN har även hand om studiehjälpen på gymnasiet. Det består av studiebidraget, extra tillägg, inackorderingstillägg och lärlingsersättning.

Antalet personer med studiebidrag ökade 2019. Ökningen beror på att ungdomskullarna som studerar på gymnasiet blivit större. CSN bedömer att antalet personer med studiebidrag fortsätter att öka de kommande åren.

Antal studerande med studiehjälp 2010-2019

Diagram som visar antal studerande med studiehjälp åren 2010-2019.
Tabell - antal studerande med studiehjälp 2010-2019
Studerande med studiehjälp 2010-2019

Årtal

Antal studerande

2010

483 085

2011

466 593

2012

443 561

2013

423 184

2014

405 157

2015

396 757

2016

395 886

2017

406 125

2018

415 060

2019

428 216

Studiebidraget är på 1 250 kronor i månaden. Det betalas vanligtvis ut för fyra månader på hösten (september-december) och sex månader på våren (januari-juni).

Studiebidrag betalas ut från och med kvartalet efter att eleven fyllt 16 år. Det betalas ut till föräldrarna. Från och med 18 års ålder betalas studiebidraget ut till eleven själv.

Beloppsutveckling för studiebidraget på gymnasiet (årtalen som anges är då beloppet höjts, i kronor)

Diagram som visar beloppsutveckling studiebidraget på gymnasiet mellan 1991 till 2018
Tabell - beloppsutveckling för studiebidraget
Beloppsutveckling för studiebidraget 1991-2018

År när studiebidraget höjts

Studiebidrag i kronor

1991

750

1997

640

1998

750

2000

850

2001

950

2006

1050

2018

1250

Studiebidrag, belopp och antal månader, från 1992 och framåt till nu:

Belopp studiebidrag 1992-2019 (pdf, 348 kB)

Belopp studiebidrag 1992-2019 (excel, 13 kB)

Studiebidrag och skolk

CSN:s hanterar även gymnasieskolornas rapporter om så kallad ogiltig frånvaro, i vanligt tal kallat skolk.

För att få studiebidrag ska eleven studera på heltid. Den elev som skolkar och inte studerar på heltid har inte rätt att få studiebidraget. Detta regleras i studiestödslagen.

Vad räknas som skolk?

All ogiltig frånvaro räknas som skolk. Om den studerande har ogiltig frånvaro som uppgår till fyra timmar eller mer under en månad, ska skolan rapportera det som skolk till CSN. Frånvaron ska ske vid upprepade tillfällen.

I vissa fall kan det finnas särskilda anledningar till den ogiltiga frånvaron, till exempel mobbning. Då kan skolan bedöma att frånvaron inte ska rapporteras till CSN. Sjukdom betraktas inte som ogiltig frånvaro.

Hur ser den historiska utvecklingen ut?

Diagram som visar statistik över skolk 2008 till 2019.
Tabell - historisk utveckling av skolk på gymnasiet
Andel personer som skolkat av de som haft studiebidrag

År

Procent som skolkat utifrån alla med studiebidrag

2008/2009

3,7 %

2009/2010

4,0 %

2010/2011

4,4 %

2011/2012

5.5 %

2012/2013

6,4 %

2013/2014

6,6 %

2014/2015

7,1 %

2015/2016

7,8 %

2016/2017

7,9 %

2017/2018

8,5 %

2018/2019

8,7 %

2019/2020

8,0 %

De senaste tio läsåren har det skett en ökning av det inrapporterade skolket. En förklaring är att CSN:s riktlinjer och praxis skärptes den 1 januari 2012.

Skolverket har undersökt orsakerna till skolket på gymnasiet och kommit fram till att den sociala situationen utanför skolan är en viktig orsak. Även stress och höga prestationskrav är viktiga faktorer, enligt Skolverket.

Hur många skolkar på gymnasiet?

Under läsåret 2018/2019 fick cirka 29 600 elever sitt studiebidrag indraget på grund av skolk. Det var 8,7 procent av totalt cirka 339 000 gymnasieelever som fick studiebidraget det läsåret.

Lånebenägenhet

Med lånebenägenhet menas andelen studerande med studiemedel som utöver studiebidrag även tar lån. Studiemedelstagarnas benägenhet att ta studielån minskade kontinuerligt efter studiestödsreformen 2001 då det nya annuitetslånet infördes. Sedan år 2012 har lånebenägenheten ökat igen.

Under 2019 tog 72,3 procent av studiemedelstagarna lån. Lånebenägenheten har ökat med 0,4 procentenheter sedan 2018 och med drygt 5 procentenheter sedan 2011, när den var som lägst. Hela ökningen kan hänföras till studerande på eftergymnasial nivå eller studerande utomlands.

Kvinnor och män är olika benägna att ta lån. Under 2019 tog 70,9 procent av kvinnorna lån, att jämföra med 74,2 procent av männen.

Under samma period har det skett förändringar i åldersstrukturen bland studiemedelstagarna. Andelen studerande yngre än 25 år, vilka mer sällan tar lån, har minskat samtidigt som andelen i åldern 25–34 år, som oftare tar lån, har ökat.

Lånebenägenhet samtliga studiemedelstagare 2010-2019, andel i procent

Diagram som visar lånebenägenhets andel i procent åren 2010 till 2019
Tabell - lånebenägenhet samtliga studiemedelstagare
Lånebenägenhet hos samtliga studiemedelstagare ( i procent) under 2010-2018

Årtal

Lånebenägenhet, i procent

2009

67,5

2010

67,3

2011

66,9

2012

67,2

2013

67,7

2014

68,2

2015

69,2

2016

70,1

2017

71,2

2018

71,9

2019

72,3

Den ekonomiska och sociala situationen för studerande

CSN har till uppgift att följa och analysera studerandes sociala och ekonomiska situation. De senaste tio åren har vi vartannat år gjort en stor enkätundersökning vartannat där vi frågat de studerande om deras situation.

Den senaste undersökningen gjordes hösten 2017. Av de studerande upplever 65 procent att deras studieekonomi är ganska bra, bra eller mycket bra. Det är en liten minskning jämfört med tidigare år.

Ett skäl till att många är nöjda är att studiemedlen har höjts flera gånger de senaste åren. Att andelen som tycker att ekonomin är god ändå har minskat kan bero på att en lägre andel av de studerande än tidigare anger att de får ekonomiskt stöd från en partner eller från sina föräldrar.

Studerande med barn upplever en sämre ekonomisk situation, jämfört med studerande utan barn. Studiemedlen är samtidigt mycket betydelsefulla för studerande med barn. Många studerande föräldrar skulle sannolikt inte ha kunnat studera om de inte hade fått studiemedel.

Andra som upplever att de har en förhållandevis dålig studieekonomi är äldre studerande och studerande på grundskolenivå.

Upplevelse av ekonomin

Andel av studiemedelstagarna som tycker att studieekonomin är ganska bra, bra eller mycket bra, andel i procent

Diagram som visar andel av studiemedelstagarna som tycker att studieekonomin är ganska bra, bra eller mycket bra i procent. År 2011-2017
Tabell - nöjdhet med sin ekonomi
Andel studiemedelstagare som tycker att studieekonomin är ganska bra, bra eller mycket bra, i procent

År

Andel nöjda studiemedelstagare

2011

63%

2013

69%

2015

67%

2017

65%

CSN frågar även hur de studerande försörjer sig. Studielån och bidrag är viktiga och har varit så under en längre tid. Studerande som får lön som inkomstkälla minskar något.

Tydligast är utvecklingen när det gäller stöd från anhöriga. Andelen som har stöd från föräldrar har minskat kraftigt sedan den första undersökningen 2007. Andelen som får ekonomiskt stöd från en partner har mer än halverats på tio års tid.

Vad av följande använde du dig av för att försörja dig av under våren 2017? Andelen är i procent - flera svarsalternativ kunde väljas

Diagram som visar med vilka medel de studerande använde sig för att försörja sig med under våren 2017. Flera svarsalternativ kunde väljas.
Tabell - försörjningssätt under våren 2017
Försörjningssätt under våren 2017

Försörjningssätt

Andel i procent

Studielån och bidrag

75

Lön

34

Sparade medel

26

Endast studiebidrag

22

Ekonomiskt stöd från föräldrar

12

Ekonomiskt stöd från make/maka, sambo etc

8

Bostadsbidrag

6

Barnbidrag

6

Kost och logi

6

8 av 10 är nöjda med sin studiesituation

En klar majoritet av de studerande upplever att deras studiesituation är god. Yngre upplever oftare än äldre studerande att studiesituationen var bra eller mycket bra.

Upplevelsen av studiesituationen har förändrats förhållandevis lite mellan 2013, 2015 och 2017.

Bilden visar att 8 av 10 är nöjda med sin studiesituation

7 av 10 mår bra

Sju av tio studerande säger att de mår bra eller mycket bra. Andelen som anger att de mår dåligt eller mycket dåligt är fem procent. Jämfört med befolkningen i stort uppger en lägre andel av de studerande att de mår bra eller mycket bra.

Trots att många upplever sin allmänna hälsa som bra eller mycket bra är det vanligt att studerande upplever olika former av hälsobesvär. Hälften av de studerande som CSN frågat uppger att de ofta eller alltid är stressade. Studerande kvinnor upplever att de har ett sämre hälsoläge än män.

Bild som visar att 7 av 10 studerande mår bra.

Arbete och studier

Andelen som säger att de arbetar vid sidan av sina studier har legat relativt konstant de senaste åren. Under 2017 svarade 43 procent att de arbetade vid sidan av sina studier. De flesta studerande anser inte att arbetet påverkar studierna, varken negativt eller positivt.

Andel av studiemedelstagarna som arbetar parallellt med studierna 2011-2017

Diagram som visar hur stor andel av studiemedelstagarna som arbetar parallellt med studierna år 2011-2017.
Tabell - studiemedelstagare som arbetar parallellt med studierna
Andel studiemedelstagare som arbetar parallellt med studierna 2011-2017

År

Andel arbetande, i procent

2011

42

2013

39

2015

43

2017

43

De som arbetar mycket tycker ofta att arbetet påverkar studierna negativt. De som arbetar med samma sak som de studerar till tycker däremot ofta att arbetet är positivt för studierna, visar CSN:s undersökningar.

Återbetalning av studielån

CSN:s uppgift är att se till studielån betalas tillbaka. 1 januari 2020 hade cirka 1 605 040 personer studielån, vilket är rekordmånga.

Antalet personer med en studieskuld ökade med cirka 31 000 personer under 2019. Att antalet låntagare ökar beror på att det är fler nya låntagare än låntagare som slutreglerar sina lån.

Antal personer med studielån

Diagram som visar antalet låntagare mellan åren 2010 till 2020.
Tabell - antal personer med studielån
Antal personer med studielån under 2009-2020

År

Antal person med studielån

2009

1 391 233

2010

1 405 490

2011

1 419 953

2012

1 435 274

2013

1 453 366

2014

1 472 514

2015

1 491 346

2016

1 505 117

2017

1 520 586

2018

1 541 335

2019

1 574 085

2020

1 605 040

Den totala fordran för studielånen var 231,4 miljarder kronor i slutet av 2019. Fordran ökade med 6,8 miljarder under 2019. Den främsta orsaken till att fordran ökar är att utbetalningarna av lån är större än inbetalningarna.

Total skuld studielån 2010-2020, i miljarder kronor

Diagram som visar total fodran för studielånen 2010-2020
Tabell - total skuld studielån
Total skuld för studielån under 2010-2020, i miljarder kronor

År

Skuld i miljarder kronor

2009

180 225 623 890

2010

183 241 534 021

2011

186 890 683 736

2012

190 504 247 655

2013

194 376 329 712

2014

198 215 256 807

2015

202 376 538 799

2016

208 116 615 801

2017

213 391 032 347

2018

218 701 266 552

2019

224 605 922 021

2020

231 391 861 268

På ett allmänt plan ökar skuldsättningen bland personer som har studielån. En bidragande orsak är att lånedelen i studiemedlet höjts sett under ett antal år tillbaka. Kvinnor har högre studieskulder än män i de nyaste studielånen.

Låntagare som har den nyaste formen av studielån, lån tagna efter 2001, har en genomsnittsskuld på cirka 144 349 kronor. I den här låneformen har den genomsnittliga skulden ökat med cirka 15 000 kronor de senaste fem åren.

För studielån tagna mellan 1989-2001 är genomsnittsskulden cirka 131 000 kronor. Den genomsnittliga skulden för alla låntagare som bor i Sverige är cirka 141 000 kronor.

Genomsnittliga skulder, alla låntagare (kronor)

Diagram som visar genomsnittlig skuld, alla låntagare mellan åren 2010 till 2020.
Tabell - genomsnittlig skuld för alla låntagare
Genomsnittliga skulder, för alla låntagare 2009-2020

År

Skulder i kronor

2009

129 544

2010

130 376

2011

131 618

2012

132 730

2013

133 742

2014

134 610

2015

135 701

2016

138 273

2017

140 335

2018

141 891

2019

142 690

2020

144 166


CSN:s arbete med utlandsbosatta låntagare

Cirka 64 000 personer är återbetalningsskyldiga med svenska studielån och bosatta i utlandet. Det motsvarar knappt fem procent av alla låntagare. Dessutom saknar CSN adress till cirka 19 000 personer. CSN bedömer att de flesta av dessa också bor i utlandet.

Totalt är de återbetalningsskyldiga låntagarna i utlandet skyldiga svenska staten cirka 14 miljarder kronor. De återbetalningsskyldiga som CSN saknar adress till är skyldiga cirka 2,1 miljarder kronor.

Av de återbetalningsskyldiga låntagarna i utlandet är cirka 15 procent så kallat dåliga betalare. CSN definierar en dålig betalare som en person som inte betalat något till CSN på tre år, eller som betalat mindre än 25 procent av det belopp som ska betalas tillbaka under en femårsperiod.

Motsvarande siffra i Sverige är tre procent. De dåliga betalarna som bor i utlandet är cirka 9 500 till antalet och skyldiga CSN cirka 2,5 miljarder kronor totalt.

Antal återbetalningsskyldiga låntagare i Sverige och utomlands

undefined


Antal personer

Skuld miljarder kr

Andel dåliga

betalare %

Sverige

1 293 187

186

3,0

Utomlands

64 205

14

14,7

Totalt

1 376 465

201

4,3


I USA finns cirka 10 000 återbetalningsskyldiga låntagare. Av dem är cirka 2 500 personer dåliga betalare. Det motsvarar en andel av 25 procent. De dåliga betalarna i USA har en total skuld till CSN på cirka 1,1 miljarder kronor.

Vad gör CSN?

CSN har på senare år ökat tempot för att få in mer pengar från de utlandsbosatta låntagarna. I dag bedrivs kravåtgärder i ett 140-tal länder, i stort sett överallt där det finns låntagare med svenska studielån. CSN lägger ner mest arbete i de länder där det finns många låntagare. I Storbritannien finns cirka 10 5000 återbetalningsskyldiga låntagare. I USA och Norge finns drygt 10 000 låntagare vardera.

CSN har på senare år anställt fler medarbetare för att hantera krav och leta adresser. CSN gör även betydligt fler utredningar om uppsägningar av hela studielånet till direkt betalning än tidigare, vilket gör att mer pengar kommer in i form av studielån. Utöver personliga kontakter med låntagarna tar CSN även hjälp av inkassoföretag med adressökning, delgivning och går till domstol nu betydligt oftare än tidigare.

En effekt av arbetet är att andelen inbetalt belopp från de utlandsbosatta låntagarna ökar för varje går. Men fortfarande är andelen som gör inbetalningar och bor i utlandet lägre än de som bor i Sverige.

Andel inbetalt av debiterat belopp 2019

Bild som visar inbetalt av debiterat belopp för Sverige respektive utomlands år 2019.

CSN underlättar även för låntagarna i utlandet att betala av på sina studielån. CSN ser det som en av de viktigaste uppgifterna att få in betalningarna på studielånen – för att garantera ett generöst studiestöd även i framtiden.

Hur går CSN:s arbete till rent praktiskt bland utlandsbosatta låntagare?

I det första steget skickar CSN ett brev med inbetalningskort till den adress som myndigheten fått av folkbokföringen eller till den adress som låntagaren anmält. Om låntagaren inte betalar, skickar CSN brev med påminnelseavgifter. Efter två påminnelser skickar CSN ett kravbrev till låntagaren. Om personen ändå inte betalar, lämnas ärendet över till inkassoföretag och deras ombud runt om i världen. Inkassoföretaget eller CSN försöker då att driva in pengarna bland annat genom delgivning och rättsliga åtgärder. I sista skedet väljer CSN att gå till domstol – vilket myndigheten gör i flera olika länder.

Ränta på studielånen

Räntan på studielånen är för närvarande rekordlåg, 0,16 procent. Studielånsräntan har gått ner under ett antal år.

Det innebär att fler låntagare kan betala en större andel på själva studielånet, och en mindre andel i ränta. För de personer som har det nyaste studielånet innebär det dessutom att årsbeloppet blir lägre.

Räntan för studielånen beräknas på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad de senaste tre åren. Det görs för att den som har studielån inte ska drabbas av så stora förändringar i tider av ränteuppgång.

Räntan på studielånet är redan från början reducerad med 30 procent. Anledningen till det är att personer med studielån ska slippa proceduren att göra avdrag i deklarationen och sedan vänta två år på att få tillbaka pengarna. Personer med studielån betalar alltså in en lägre ränta från början, i stället för att i efterhand få tillbaka pengar på skatten.

Ränteutveckling

Diagram som visar ränteutvecklingen mellan åren 2010 till 2019.
Tabell - ränteutveckling fram till 2019
Ränteutveckling från 2009-2019 för bankernas utlåningsränta samt för studielån

År

Bankernas utlåningsränta i procent

Ränta på studielån i procent

2009

3,5725

2,5

2010

2,6621

2,4

2011

4,2290

1,9

2012

4,3820

1,5

2013

3,6716

1,3

2014

3,2629

1,2

2015

2,4766

1

2016

2,0803

0,6

2017

2,0432

0,34

2018

2,0348

0,13

2019

2,1305

0,16

Räntesatser från 1989-2019 (pdf) (pdf, 58 kB)

Räntesatser från 1989-2019 (excel) (excel, 10 kB)

Ikon för uppdaterad Uppdaterad: 2020-10-27
Hjälpte den här sidan dig?
eller