Hälften bytte bransch efter studier med omställningsstudiestöd

Uppföljningen visar att en tredjedel av dem som studerade under 2023 svarade att de inte hade börjat studera utan omställnings­studiestödet. Vanligast var detta för äldre med hög inkomst och de som använt sina tidigare studiemedels­veckor. Ungefär hälften av dem som studerade skulle ha studerat med studiemedel om omställnings­studiestödet inte hade funnits.

– En hög andel hade alltså studerat ändå. Det hänger samman med att många redan var i studier när stödet lanserades. Andelen som börjar studera tack vare omställningsstudiestödet kommer förmodligen att öka över tid, säger Carl-Johan Stolt, analytiker på CSN.

Flest sökte sig till hälsa och sjukvård

Bland dem som inte hade studiemedel innan studierna var ett nytt yrke huvudanledningen till att börja studera med omställningsstudiestöd, särskilt bland studerande på yrkeshögskola. Nästan 80 procent av dessa ville byta yrke, jämfört med 66 procent av alla studerande. Av de som avslutat sina studier hade hälften bytt bransch och drygt 60 procent bytt roll eller befattning.

– Av dem som avslutat sina studier var det flest som lämnade utbildnings- och detaljhandels­branscherna och flest sökte sig till hälso- och sjukvårdsområdet, säger Carl-Johan Stolt.

Både under och efter studierna har de studerande ansett att omställningsstudiestödet förbättrat deras karriärutveckling.

– De studerande har en positiv bild av hur deras arbete kommer att påverkas av studierna med omställnings­studiestöd. Till exempel tror 65 procent av dem som avslutat sina studier att risken för arbetslöshet har minskat. Man anser att omställningsstudiestödet är en möjlighet att förbättra sin ställning på arbetsmarknaden, säger Carl-Johan Stolt.

Goda studieprestationer för dem som hade omställningsstudiestöd

Under 2023 hade universitets- och högskolestuderande med omställnings­studiestöd bättre studieprestationer än studiemedelstagare i samma åldrar och med motsvarande arbetslivserfarenheter.

– Studerande med omställnings­studiestöd har studieprestationer som ligger ungefär 5 procentenheter högre än studerande med studiemedel. Det kan bero på att det inte är tillåtet att arbeta under samma tid som man får omställningsstudiestöd. En annan tänkbar förklaring kan vara de studerandes motivation, fortsätter Carl-Johan Stolt.

Många avslag inledningsvis

Omställningsstudiestödet blev tidigt eftertraktat och över 23 000 personer ansökte under den första omgången och över 24 000 under den andra omgången. Till slut beviljades 5 200 personer för studier under 2023. Under 2024 fick 12 400 personer stödet.

– I början fick många sökande avslag för att de inte uppfyllde villkoren. De många ansökningarna präglade sedan CSN:s arbete med långa handläggningstider som följd. I takt med att stödet och vem det är till för har blivit mer känt har detta ändrats, säger Carl-Johan Stolt.

CSN:s bedömning är att handläggningstiderna kommer att förbättras under 2025.

– Vårt tempo har ökat i takt med att våra förutsättningar har förbättrats, bland annat genom ett nytt handläggningssystem som gör arbetet effektivare. Hur handläggningstiderna blir framåt beror dels på hur många som söker stödet men också på om Försäkringskassan kommer att kunna korta sina handläggningstider när det gäller beslut om årlig inkomst. Det hänger också på om CSN får fortsatt finansiering för att kunna vara tillräckligt många handläggare även efter 2025, säger Annika Fahlander, chef för CSN:s utbetalningsavdelning.

Läs rapporten Erfarenheter av omställningsstudiestöd här.

Webbinarium om rapporten

Onsdag den 9 april klockan 12.00 - 13.00 presenterar CSN rapporten i ett webbinarium. Efter presentationen finns möjlighet att ställa frågor om rapporten via en chatt. Anmäl dig till webbinariet här.