2025-02-25
Inflation och förändrade studiemönster har gett större studieskulder

Studieskulderna har blivit större under det senaste årtiondet. Den genomsnittliga studieskulden för nya återbetalare är 221 000 kr, och ökningen har varit särskilt stor de två senaste åren. Höjda lånebelopp på grund av inflation och längre studietider är två av orsakerna. Över tid har dock inkomsterna hos låntagarna ökat mer än skulderna.
Nästan två miljoner människor har en studieskuld hos CSN. En ny studie från CSN visar att studieskulderna för nya återbetalare har ökat över tid. Mellan 2012 och 2025 har den genomsnittliga skulden för nya återbetalare ökat från 117 000 till 221 600 kronor. Ökningen har varit särskilt stor de senaste två åren och ökade bara då med 29 procent.
– Den genomsnittliga studieskulden har ökat under lång tid. Det är väntat då lånebeloppen är knutna till prisbasbeloppet, som följer prisutvecklingen i samhället. Höjs prisbasbeloppet höjs ju också studiemedlet. Sedan har också beloppet för studielånet höjts ytterligare några gånger via politiska beslut. Det gör att studenterna lånar mer per automatik, säger Malin Lundquist, analytiker på CSN.
Justerat för inflation är dock skuldökningen inte lika stor. Den genomsnittliga skulden var då lägre under 2024 än under samtliga år perioden 2018–2020
Fler studerar längre och på en högre nivå
Lånebeloppen, det vill säga hur mycket man får låna, ökade med 50 procent mellan 2012 och 2024. Men att beloppen ökat är bara en av orsakerna till de ökande studieskulderna. Även förändringar i hur länge man studerar och på vilken nivå bidrar till ökningen.
– Studerande tar studiemedel under allt längre tid vilket också gör att skulden ökar. De som började betala tillbaka på sina studielån i år har haft studiemedel i genomsnitt 17 veckor längre än de som blev nya återbetalare 2012. Vi ser också att andelen nya återbetalare som har tagit tilläggslån utöver det vanliga studielånet har ökat från 8 procent till 23 procent mellan 2012 och 2025. Det ökar också skuldnivån, säger Malin Lundquist.
Fler studerar också på eftergymnasial nivå, och där har nya återbetalare klart högre skulder än de som i huvudsak studerat på grundskole- eller gymnasienivå. Hur hög andel som har studerat på eftergymnasial nivå får därför stort genomslag på den genomsnittliga skulden för alla låntagare. Under de senaste två åren har andelen nya återbetalare som huvudsakligen har studerat på eftergymnasial nivå ökat från 68 procent till 74 procent.
Inkomsterna har också ökat
Även om skulderna har ökat så sköts återbetalningen fortsatt bra och majoriteten betalar som planerat. Återbetalningsgraden, hur mycket som faktiskt betalades in jämfört med det som skulle betalas, har till och med ökat bland nya återbetalare sedan 2012.
– Man skulle kunna tänka sig att en ökad skuldsättning skulle påverka återbetalningen negativt. Men det är inte bara studieskulderna som har ökat, utan även inkomsterna. Mellan 2012 och 2022 ökade den genomsnittliga studieskulden bland nya återbetalare med 44 procent, medan deras inkomster ökade med 53 procent mellan 2013 och 2023. Att inkomsterna har ökat mer än skulderna över tid talar för att studiestödssystemet är samhällsekonomiskt hållbart, trots den ökade skuldsättningen, säger Malin Lundquist.
Mer information
Mer information om rapporten lämnas gärna av:
Malin Lundquist
Analytiker
060-14 63 04
CSN:s presstjänst
Stefan Tärnhuvud
Pressekreterare
073 18 16 004
pressekreterare@csn.se