Pandemiåtgärder inom studiestödet hanterades väl bedömer CSN

Covid-19-pandemin medförde flera ändringar inom studiemedelsområdet som på olika sätt skulle underlätta för studerande. Några av de ändringar som gjordes var att fribeloppet slopades för att underlätta arbete inom vården, att de studerande kunde behålla sitt studiemedel även om studier inte bedrevs och att läkarintyg inte alltid krävdes för vård av barn under studietiden. Regeländringarna infördes hastigt, och CSN publicerar nu en rapport som utvärderat de insatser som gjordes. Rapporten visar att myndigheten, trots vissa problem, kunde hantera krisen bra givet omständigheterna.

– Pandemin krävde en del snabba åtgärder vilket såklart ställer krav på oss som myndighet att lika snabbt implementera dessa. Tack vare att vi hade en bra kommunikation med regeringskansliet kunde vi ställa om snabbt. Vi hade också bra och etablerad samverkan med andra myndigheter och aktörer som vi kunde luta oss mot, tillsammans med tydliga arbetssätt för att ta emot och föra in regeländringar, säger Joacim Strömblad, utredare på CSN som ansvarat för rapporten.

Ungefär en miljon människor påverkades av regeländringarna som infördes, och kommunikationen till alla dessa var dock ett område som utmanande. Ungefär 30 000 svenskar som studerade utomlands undrade vad de skulle göra när deras skolor stängde och gränserna stängdes.

­– I snabba förändringar så är kommunikation jätteviktigt och behovet av information i kriser är enormt. Här kan vi konstatera att informationen till stöd- och låntagare under hade kunnat vara bättre och mer personlig. Slopandet av fribeloppet för att underlätta arbete inom vården var exempelvis något som infördes hastigt och som många hade frågor om. Gällde slopandet bara för vårdyrken, eller för alla yrken? Här ser vi att förbättringar kan göras, förklarar Joacim Strömblad.

Marginell förändring av andel som arbetade inom vården

Av de åtgärder som vidtogs var avskaffandet av fribeloppet det mest uppmärksammade. I vanliga fall får en studerande med studiemedel tjäna strax över 100 000 kr per halvår (2023 års gräns) innan studiemedlet påverkas. Men när fribeloppet avskaffades fanns inte längre någon gräns. Syftet var bland annat att underlätta för studerande att arbeta inom vården. Andelen studerande som arbetade inom vården ökade från 18 % till 19 % mellan 2019 och 2021. Kostnaden för att avskaffa fribeloppet under 2021 har beräknats till 1,25 miljarder kronor.

– Ökningen av de som arbetade inom vården var förhållandevis liten, samtidigt var vården den vanligaste sektorn att arbeta i parallellt med studierna under 2021. De studerandes genomsnittliga inkomster ökade med 35 procent under hösthalvåret 2021 jämfört med hösthalvåret 2019. De ökade inkomsterna kan till stor del förklaras av att många som hade arbete som huvudsyssla nu tog studiemedel, säger Carl-Johan Stolt, analytiker på CSN.

552 personer fick tillbaka studiemedelsveckor och 466 fick skuldavskrivning på grund av att de inte kunde bedriva några studier under pandemin.

– Att det var så pass få personer visar att helt inställd undervisning troligen inte var så vanligt. De flesta lärosäten övergick till distansstudier istället. Men det kan också vara så att en del av dem som fick undervisningen inställd inte ansökte om dessa förmåner, säger Carl-Johan Stolt.

Bland övriga insatser under pandemin noteras att antalet studerande som anmälde vård av barn fördubblades under 2020 och 2021. Under 2021 anmälde 1 100 studerande vård av barn. Andelen som tog tilläggslån av dem som hade rätt till lånet ökade och fler studerande med låga inkomster under studietiden tog tilläggslån. Särskilt för studerande med låga inkomster kan tilläggslånet ha varit ett viktigt tillskott till ekonomin när de inte kunde arbeta på samma sätt som vanligt.

Läs rapporten Åtgärder inom studiestödet med anledning av covid-19-pandemin

Presskontakt

Stefan Tärnhuvud
Pressekreterare
073 18 16 004
pressekreterare@csn.se