Inga stora skillnader i boendekostnader för högskolestuderande - oavsett utbildningsort

Av landets 28 högskolekommuner uppger 20 att de har ett underskott av studentbostäder. Enligt CSN:s nya undersökning har nästan var fjärde högskolestuderande svårt att hitta ett boende i samband med studierna.

CSN har jämfört hur de högskolestuderandes boendekostnader uppfattas i Stockholm, Malmö, Göteborg med det övriga landet.
- Boendekostnaden verkar inte påverkas av var i landet den studerande läser. Upplevelsen av ekonomin är densamma oavsett var man studerar. Det tyder antingen på att de studerande anpassar sin boendestandard eller på att priserna inte skiljer sig så mycket mellan olika regioner, säger Hanna Rösth, analytiker vid CSN.

Bättre upplevd ekonomi bland männen

Boendekostnaderna ökat mer än konsumentprisindex under en följd av år. Mer än en tredjedel av de högskolestuderande som är 45 år eller äldre anger att de har en boendekostnad på minst 7 000 kronor. Av dem som är yngre än 25 år är det bara 4 procent som har motsvarande kostnad för boendet.

Av de högskolestuderande som studerar med studiemedel upplever 71 procent att deras ekonomi under studierna är ganska bra, bra eller mycket bra. 37 procent av de studerande säger att studiemedlet täcker samtliga levnadsomkostnader. Män upplever att deras studieekonomi är något bättre än kvinnorna och yngre upplever att den är bättre än äldre.
- Att män upplever sin studieekonomi som bättre än kvinnor beror med stor sannolikhet på att männen är yngre än kvinnorna och mer sällan har barn, säger Hanna Rösth.

Hälften arbetar

Knappt hälften av de studerande arbetar parallellt med studierna. Det är en liten ökning jämfört med 2017.
- Att andelen som arbetar ökar kan eventuellt ha att göra med att fribeloppet för inkomst har tagits bort under 2020. Ju fler timmar man arbetar, desto fler säger att arbetet har en negativ påverkan på studierna, fortsätter Hanna Rösth.

Under pandemin studerar många som annars skulle bedriva på-plats-studier helt eller delvis på distans. Detta påverkar studiesituationen i negativ riktning. Av de högskolestuderande upplever 60 procent att de har en bra eller mycket bra studiesituation. Det är en minskning med cirka 20 procentenheter sedan den förra undersökningen från 2017.
- Även andelen av de studerande som har olika psykiska hälsobesvär är hög. En upplevelse av stress är vanligt förekommande bland högskolestuderande. Att känna sig trött är också ett vanligt förekommande besvär, samt att känna ängslan, oro eller ångest, säger Hanna Rösth.

I undersökningen ”Högskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2020” fick CSN svar från cirka 2 300 studerande i höstas. Motsvarande undersökningen har gjorts löpande i mer än tio års tid.

Läs hela rapporten Högskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2020

För mer information: Hanna Rösth, analytiker CSN, 060-146378.
Presskontakt: Klas Elfving, pressekreterare, 060-186155, 076-1196551.

Kortfakta ur rapporten:

Högskolestuderandes ekonomiska situation är i stort sett oförändrad under 2020 jämfört med 2017. Sju av tio av de studerande tycker att ekonomin är ganska bra, bra eller mycket bra.

Studiemedlen har blivit allt viktigare för de studerande och deras ekonomi mellan 2017 och 2020.

Fler arbetar vid sidan av studierna nu jämfört med tidigare. CSN bedömer att det beror på att fribeloppet slopats.

Noterbart är att det är inte är några större upplevda skillnader i boendekostnader mellan studerande vid olika utbildningsorter.

Distansundervisningen har påverkat studiesituationen negativt.

Den främsta drivkraften till att studera är att hamna i rätt yrkesroll.

Hälsoläget har försämrats bland de högskolestuderande mellan 2017 och 2020. Ändå säger sju av tio av de högskolestuderande att de mår bra eller mycket bra.