Låg kunskap om studiemedlet hos gymnasieungdomar

I en enkät som riktade sig till sistaårselever som studerade på gymnasiet 2019/2020 svarade 61 procent att de planerar att studera vidare vid universitet eller högskola inom tre år. Av gymnasielever som tog examen läsåret 2015/2016 hade 46 procent börjat studera på högskolan inom tre år.

Skillnaden mellan andelen som planerar att studera vidare och andelen som faktiskt studerar vidare är alltså vara ganska stor.
- Detta tyder på att studieplanerna och det faktiska valet att börja studera kan skilja sig åt. Det innebär samtidigt att det här finns potential för att rekrytera fler till högre studier, säger Fredrik Svensson, senior utredare på UKÄ.

Skillnader mellan grupper

Intresset för högskolestudier skiljer sig mellan olika ungdomsgrupper. Män som är födda i Sverige, de som har lägre utbildade föräldrar och de som läser på yrkesprogram visar överlag minst studieintresse.

Störst intresse för högskolestudier har utrikes födda kvinnor, de som har högre utbildade föräldrar och de som läser på högskoleförberedande program.
- De grupper som i hög grad planerar att läsa på högskolan när de går på gymnasiet är samma grupper som senare är överrepresenterade bland högskolenybörjarna. Det innebär att snedrekryteringen till högskolan grundläggs förhållandevis tidigt, säger Fredrik Svensson.

Ungdomar vet lite om studiemedel

82 procent av ungdomarna som svarade på enkäten säger att de vet lite eller väldigt lite om både studiemedel och återbetalning av studielån.

Kunskaperna tycks vara särskilt dåliga bland ungdomar födda i Sverige och bland ungdomar som läser på ett yrkesprogram.
- Ungdomsgrupper som har ett stort studieintresse planerar i stor utsträckning att studera vidare, oavsett vilka kunskaper de har om studiemedel. Men för ungdomsgrupper med lägre studieintresse, till exempel ungdomar som inte har någon förälder med eftergymnasial utbildning, tycks kunskaper om studiemedel kunna spela en större roll för studieplanerna, säger William Wedenberg, analytiker vid CSN.

Upplevs som jobbigt

Studielånet upplevs som jobbigt av många ungdomar – 43 procent anger att de helst avstår från att låna och 51 procent tror att det kommer att bli jobbigt att betala tillbaka lånet. Viljan att låna skiljer sig mellan olika ungdomsgrupper.
- Exempelvis har ungdomar som har två föräldrar med eftergymnasial utbildning en större vilja att låna. De har även föräldrar som oftare pratar om studielån, jämfört med ungdomar som inte har någon förälder med eftergymnasial utbildning, säger William Wedenberg.

Rapporten är gjord gemensamt av (Centrala studiestödsnämnden) CSN, Universitets- och högskolerådet (UHR), och Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Rapporten bygger på en enkät där cirka 2 200 ungdomar besvarat olika frågor.

Läs rapporten "Högskolestudier – intresse, planer och finansiering"

För mer information: William Wedenberg, analytiker CSN, 070-2832538.
Presskontakt: Klas Elfving, pressekreterare CSN, 076-1196551.