Språksvårigheter gör att studerande med utländsk bakgrund inte tar studielån

Lånebenägenheten hos inrikes födda med föräldrar som är födda i Sverige är 74,2 procent. Motsvarande siffra för utrikes födda är 50,3 procent.

CSN har djupintervjuat 20 personer med utländsk bakgrund om varför de tvekar att ta studielån. Ett tydligt svar från de svarande är att det finns en okunskap om svenska samhällsinstitutioner, och att det skapar en tveksamhet att ta studielån.
- Tätt förknippat med detta är språksvårigheter. Många som inte lärt sig språket har svårare att ta till sig information om CSN, studiestödet och återbetalning av studielån. Det gör att många i den här gruppen upplever studielån som ett riskfyllt företag, säger Per Viklund, utredare vid CSN:s enhet Kunskap om studiestödet.

Kulturella skillnader

Undersökningens resultat visar också att kulturella faktorer kan påverka utnyttjandet av studielån. I Sverige finns en lång en tradition av att ta studielån. Studerande med utländsk bakgrund har ofta ett annorlunda synsätt.
- Att ta lån kan upplevas som man inte är självständig, man vill inte bli bunden och beroende. Religionen kan också påverka. Inom islam är det förbjudet att ta lån med ränta. Det kan också påverka lånebenägenheten, säger Per Viklund.

Skillnad mellan olika generationer

I intervjuerna syns även en skillnad i synen på låntagande mellan första och andra generationens invandrare. Studerande som tillhör den andra generationens invandrare har oftast bättre språkkunskaper och bättre kännedom om svenska samhället, något som i sin tur gör dem mer benägna att ta studielån.

Att studerande med utländsk bakgrund väljer att ta studielån i lägre utsträckning kan göra att en lägre andel i den gruppen väljer att studera och utbilda sig. Det i sin tur riskerar öka de sociala orättvisorna mellan olika studerandegrupper.

Till rapporten Varför tveka att ta studielån?

För mer information: Per Viklund, utredare CSN, 060-186206.

Presskontakt: Klas Elfving, pressekreterare CSN, 076-1196551.