Studerande med utländsk bakgrund tar mer sällan studielån

Lånebenägenheten hos inrikes födda med föräldrar som är födda i Sverige är 74,2 procent. Motsvarande siffra för utrikes födda är 50,3 procent.
En förklaring till skillnaden är att utrikes födda oftare studerar på låga utbildningsnivåer. Just den här gruppen studerande kan vara osäkra på möjligheten att få ett jobb, vilket kan hålla nere låntagandet.
- I Sverige finns också en lång tradition av att ta studielån, vilket saknas i många andra länder. Det kan troligen också förklara en del av skillnaden mellan grupperna, säger Carl-Johan Stolt, utredare hos CSN.

Utbildningsbakgrund i hemmet spelar roll

Studerande med högre utbildade föräldrar tar oftare lån än de som har föräldrar med kortare utbildning. Lånebenägenheten hos dem vars båda föräldrar har eftergymnasial utbildning är 75 procent, vilket är fem procentenheter högre än bland dem som har föräldrar med gymnasial utbildning.

Män tar oftare studielån än kvinnor. Av studerande i olika åldrar är det studerande i åldern 25-34 år som oftast tar lån. En lägre andel tar studielån bland yngre och äldre studerande.
- Ensamstående tar förhållandevis ofta lån medan de studerande som bor hos sina föräldrar relativt sällan tar lån. Studerande med lägre inkomster lånar också i högre utsträckning än de som har högre inkomster, säger Carl-Johan Stolt.

För mer information: Carl-Johan Stolt, utredare CSN:s utvärderings- och statistikkontor, 070 - 341 85 14.

Presskontakt: Klas Elfving, pressekreterare CSN, 076-119 65 51.

Fakta om undersökningen:

CSN har med hjälp av data från SCB undersökt samtliga studiemedelstagare under 2014, knappt 500 000 personer. Det är första gången som CSN undersöker bakgrundsfaktorer som inte finns i de egna registren, exempelvis föräldrars utbildningsbakgrund och föräldrars inkomster.

Till rapporten: Lånebenägenhet bland studerande med studiemedel