Kraftigt ökad skuldsättning bland nya återbetalare av studielån

Högst genomsnittliga skulder har de som studerat utomlands. Förklaringen är främst höjningarna av studiemedlets lånedel under 2010, 2011 och 2015.

- Även de förändrade reglerna för utlandsstudiemedel där fler kan få högre merkostnadslån spelar in. Vi förväntar oss att utvecklingen fortsätter när allt fler av dem som fått högre utbetalningar av lån ska börja betala tillbaka, säger Carl-Johan Stolt, utredare vid CSN.

Utbetalningarna av merkostnadslån för undervisningsavgifter till utlandsstuderande ökade med 31 procent mellan 2015 och 2016. I fjol betalades 837 miljoner kronor ut till gruppen, en ökning med 197 miljoner kronor.

CSN beslutar om färre återkrav. En förklaring är att fribeloppet, gränsen för vad en studerande får ha i inkomst utan studiemedlet sänks, har höjts vid några tillfällen de senaste åren.

- Totalt uppmärksammades 9 100 personer i kontrollen av inkomster fjol. Det är en minskning med 30 procent jämfört med året före, säger Carl-Johan Stolt.

Antalet studerande som får det extra tillägget på gymnasiet fortsätter att öka, i fjol med 11 procent. Studerande med extra tillägg har ökat under flera år, den främsta orsaken är det stora antalet ensamkommande flyktingbarn som kommit till Sverige på senare år.

2015 gjordes jämförelsevis stora förtida inbetalningar av studielån. De förtida inbetalningarna minskade något under 2016. Totalt betalades cirka 1 miljard kronor i förtid under 2016, en minskning med 134 miljoner kronor.

- Samtidigt minskar andelen personer som får sina ärenden med studielån överförda till Kronofogden. Det är en utveckling vi sett under några år. I slutet av 2016 var det 6,6 procent av låntagarna som hade ett krav hos Kronofogden, säger Carl-Johan Stolt.

För mer information: Carl-Johan Stolt, utredare vid CSN:s utvärderings- och statistikkontor, 070-341 85 14.

Till rapporten: Studiestödet 2016 Pdf, 2 MB. (Pdf, 2 MB)