2017-03-31
Förbättrad återbetalning av studielånen bland bosatta utomlands
Utomlands bosatta låntagare betalar en högre andel av de årliga avgifterna på studielånen än tidigare.
Sannolikheten att få problem med studielånen är högre för vissa låntagare, bland annat för personer med låg utbildning och låntagare som bor i USA.
CSN har i ett nytt regeringsuppdrag analyserat återbetalningsgraden bland utomlands bosatta låntagare. De låntagarna betalar in 71,3 procent av årsbeloppen. Motsvarande siffra i Sverige är 93,8 procent.
Sedan 2012 har återbetalningsgraden bland utlandsbosatta låntagare ökat från 69 procent till 71,3 procent. En förklaring är att det senaste annuitetslånet utgör en större del av de debiterade beloppen, en annan att CSN blivit mer aktiv när det gäller arbetet med låntagare bosatta i utlandet.
CSN har bland annat infört möjlighet att använda betalkort från utlandet och tagit fram nya e-tjänster för återbetalare. Myndigheten bedriver även ett mer aktivt kravarbete och genomför fler rättsliga åtgärder i utlandet.
- Det blir viktigt att arbeta vidare med förenklingar, attitydskapande åtgärder och kravåtgärder även i framtiden. Det kan sannolikt höja återbetalningsgraden av studielån ytterligare, säger Carl-Johan Stolt, utredare vid CSN:s utvärderings- och statistikkontor:
Adressuppgifter avgörande
Återbetalningsgraden är som högst bland låntagare som har det nuvarande studielånet, annuitetslånet.
- Förbättringen beror till stor del på att annuitetslånet vuxit i förhållande till de äldre lånen, säger Carl-Johan Stolt.
Analysen visar även att ett antal faktorer medför ökad sannolikhet för sämre benägenhet att betala. Exempelvis är det betydligt högre risk att män inte betalar hela sitt årsbelopp jämfört med kvinnor.
Högre ålder är också en riskfaktor, jämfört med lägre ålder. De som har flera lån är en särskild riskgrupp. Dessutom är mycket låga eller mycket höga årsbelopp förenade med högre sannolikhet för bristande betalning, liksom bosättning i USA.
- Det starkaste sambandet finns dock mellan låg utbildningsnivå och bristande betalning. Sambandet mellan utbildningsnivå och betalningsproblem gäller oavsett var låntagarna bor och oavsett lånetyp, säger Carl-Johan Stolt.
CSN konstaterar även att det är avgörande med giltiga kontaktuppgifter till låntagarna. Myndigheten har nyligen föreslagit en översyn av statens gemensamma adresshantering.
- Det är en mycket låg återbetalningsgrad bland personer som CSN saknar adress- och kontaktuppgifter till. Detta är sannolikt den enskilt viktigaste faktorn för att låntagare ska betala på sina lån, säger Carl-Johan Stolt.
Läs mer i rapporten Inbetalningar av studielån från låntagare bosatta utomlands Pdf, 2 MB.
För mer information: Carl-Johan Stolt, utredare vid CSN:s utvärderings- och statistikkontor, 070-341 85 14.
Presskontakt: Klas Elfving, pressekreterare vid CSN, 076-119 65 51.
I december 2016 var 61 200 återbetalningsskyldiga låntagare bosatta utomlands. Antalet låntagare som bor utomlands ökar och de utgör knappt 5 procent av samtliga återbetalningsskyldiga låntagare. De utomlands bosatta låntagare som är återbetalningsskyldiga har en sammanlagd skuld på 13,5 miljarder kronor. Flest låntagare är bosatta i Norge, som tillsammans med USA och Storbritannien är de vanligaste bosättningsländerna.
Den så kallade återbetalningsgraden avser den andel som under avgiftsåret betalas in av de belopp som debiteras. Förtida inbetalningar och inbetalningar som görs efter avgiftsåret, ingår inte i beräkningen.