2023-12-14
Hur funkar nivån på studiemedlet?
Hur har studiemedlet utvecklats genom åren och hur ser köpkraften ut? CSN reder ut nivån på studiemedlet och hur nivån beslutas.
Till 2024 höjs studiemedlet rekordmycket. En heltidsstuderande med fullt studiemedel kommer från och med nästa år att få 13 156 kr för fyra veckors studier, en höjning med 1 104 kr jämfört med året innan. Även tilläggslånet höjs med 360 kronor och lämnas med 4 536 kronor för fyra veckors studier. Tilläggsbidraget höjs också med 64 kronor vilket innebär att den som har ett barn därmed får 756 kronor under fyra veckors studier. Även gränsen för hur stora inkomster man får ha innan studiemedlet påverkas, det så kallade fribeloppet, höjs till 110 995 kronor. Men varför görs dessa höjningar, och hur beräknas nivån på studiemedlet?
– Nivån på studiemedlet är reglerad i studiestödslagen. Där står det att studiemedlet ska uppgå till 5,74 % av prisbasbeloppet vid heltidsstudier i en vecka. Prisbasbeloppet, som varje år räknas fram av statistikmyndigheten SCB, används som utgångspunkt för en mängd olika ersättningar och bidrag i Sverige, till exempel studiemedlet. Under hösten fattar sedan regeringen beslut om att fastställa prisbasbeloppet för året som kommer, och då fastställs också nivån på studiemedlet, säger Carl-Johan Stolt, analytiker på CSN.
Prisbasbeloppet följer konsumentprisindex (KPI), som mäter den genomsnittliga utvecklingen på priserna i Sverige. Det innebär att nivån på studiemedlet är indexerat i förhållande till prisutvecklingen i samhället.
– Indexeringen görs dock med en viss eftersläpning eftersom nivån för kommande års studiemedel bestäms under hösten. Utöver justeringen av prisbasbeloppet har regeringen möjlighet att göra särskilda justeringar av studiemedelsnivån. Det skedde exempelvis 2015 och 2018 då nivån höjdes, säger Carl-Johan Stolt.
Stark köpkraft över tid
Studiemedlet ska alltså följa hur priserna i samhället utvecklas, men hur har studiemedlets köpkraft sett ut över tid? Tittar man historiskt har studiemedlet justerats upp så gott som årligen. Utöver detta har regeringen i särskilda satsningar vid flera tillfällen höjt nivån ytterligare. Sammantaget innebär dessa justeringar av studiemedelsnivån att studiemedlen har ökat mer än priserna i samhället. Köpkraften för de studerande som tar studiemedel har därmed stärkts sedan 1965 då studiemedelssystemet infördes.
Under 2020 nåddes den högsta nivån som studiemedlet hittills haft i förhållande till priserna i samhället. Under 2022, när priserna i samhället sköt fart, sjönk studiemedlets köpkraft.
– Men när den årliga höjningen görs kommer studiemedlets värde åtminstone tillfälligt ikapp prisnivån, fortsätter Carl-Johan Stolt.
Däremot varierar det såklart kraftigt mellan olika studerande hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut.
– För många studerande är boende den största kostnaden, och även mat. Detta innebär att studerandegruppen ofta har en annan sammansättning på sina utgifter än en genomsnittlig person. Studerande kan därmed uppleva att studiemedlets köpkraft varierar på ett något annat sätt, jämfört med en person med högre inkomster, avslutar Carl-Johan Stolt.
Hur fungerar studielånet?
Är du nyfiken på hur studielånet fungerar? Hör vår utredare Patric förklara vad som är speciellt med studielånet och varför det skiljer sig mot andra lån.