Studiestartsstöd – för dig som är arbetslös

Vad räknas som arbetslöshet?

Om du har varit inskriven i ett arbetsmarknads­politiskt program eller deltagit i etablerings­insatser, räknas det också som arbetslöshet.

Du kan däremot inte räkna med tid som du

• varit deltidsarbetslös
• haft en behovs- eller timanställning
• arbetat tillfälligt
• inte kunnat söka arbete för att du till exempel varit sjuk eller föräldraledig.

Arbetsförmedlingen skickar uppgift­er­na om din arbetslöshet till CSN i samband med att du ansöker. Du behöver inte skicka in något intyg.

Så beräknar vi längden på din arbetslöshet

För att ha rätt till studiestartsstöd måste du under de senaste tolv månaderna har varit arbetslös i sammanlagt minst sex månader. Vi beräknar din period som arbetslös på olika sätt beroende på om du skickar in din ansökan om studiestartsstöd före eller efter din studiestart.

Om du skickar in din ansökan innan du påbörjat dina studier utgår vi från det datum din ansökan kom in till CSN. Vi kontrollerar då att du varit arbetslös under sammanlagt minst sex månader under de senaste tolv månaderna.

Om du skickar in din ansökan efter att du påbörjat dina studier utgår vi från det datum du började studera. Vi kontrollerar då att du varit arbetslös under sammanlagt minst sex månader under de senaste tolv månaderna.

Har du haft ett studieuppehåll som är längre än sex månader? Då prövar vi om du uppfyller villkoret för arbetslöshet på nytt. Om du har särskilda skäl till ditt studieuppehåll kan vi bortse från uppehållet och inte pröva villkoret för arbetslöshet på nytt. Det kan till exempel vara att du varit sjuk eller föräldraledig. När du ansöker om studiestartsstöd ska du i så fall skriva om dina skäl och skicka med ett intyg som styrker skälen, till exempel ett läkarintyg.

Du har en kort tidigare utbildning och har stort behov av utbildning på grundskole- eller gymnasienivå för att kunna få ett arbete. Studiestarts­stödet riktar sig i första hand till dig som inte har en gymnasieutbildning sedan tidigare. Du kan till exempel sakna gymnasieutbildning eller inte ha avslutat den. Det är din hem­kommun som prövar och beslutar om du uppfyller det här kravet.

Du får inte ha fått bidrag eller tagit studielån från CSN de senaste tre åren. Du kan däremot ha haft det tidigare.

Du kan studera på heltid eller deltid och ha rätt till studiestartstöd. Men du måste studera på minst 50 procent och under minst tre veckor.

Studietakt

Du kan få studiestartsstöd från och med det år du fyller 25 år och som längst till och med det år du fyller 60 år.

Du kan inte få studiestartsstöd samtidigt som du har vissa andra ersättningar. Det gäller följande ersättningar:

• aktivitetsstöd
• sjuk-, aktivitets- eller rehabiliteringsersättning
• utvecklingsersättning
• etableringsersättning
• korttidsbidrag
• utbildningsbidrag
• dagersättning under tiden du tjänstgör enligt pliktlagen (värnplikt)
  
• studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från ett annat land
• annat studiestöd från CSN (studiehjälp, studiemedel eller omställningsstudiestöd)

Försörjningsstöd (socialbidrag), bostadsbidrag och barnbidrag påverkar inte rätten till studiestarts­stöd.

Du måste registrera dig på de kurser som du börjar. Om du läser flera kurser under en termin ska du registrera dig på dem, allt eftersom de börjar. När terminen är slut ska du ha registrerat dig för samma antal veckor och poäng som det står i ditt beslut om studiestartsstöd.

Om du har studerat med studie­starts­stöd tidigare måste du ha klarat kraven på studieresultat för att få nytt studiestartsstöd. Du måste också ha kvar veckor med studiestartsstöd.

Studieresultat

Du måste ha skött återbetalningen av dina tidigare lån för att kunna få studiestartsstöd. Det innebär att du måste ha betalat alla dina årsbelopp till och med året innan det år du söker studiestartsstöd för.

Du kan inte få studiestartsstöd om du har obetalda återkrav för mer än ett kalenderhalvår.

Om det finns synnerliga skäl kan du få studiestartsstöd även om du inte skött återbetalningen. Men CSN:s prövning av det är mycket sträng.

Under tiden du studerar med studie­starts­stöd behöver du inte betala tillbaka på dina tidigare lån. Det kallas för nedsättning. När CSN beslutar att du får studiestartsstöd, ser vi samtidigt till att du får nedsätt­ning. Om du inte vill ha det, kan du kontakta oss.

Om du är utländsk medborgare behöver du även uppfylla villkoren för att ha rätt till svenskt studiestöd.

Rätt till svenskt studiestöd för dig som är utländsk medborgare

När du ansöker behöver du fylla i vilken inkomst du kommer att ha, både från lön och andra skatte­pliktiga inkomster. Det finns nämligen en gräns för hur stor inkomst du kan ha under ett kalenderhalvår (januari–juni eller juli–december) innan det påverkar ditt studiestartsstöd. Beloppsgränsen kallar vi för fribelopp.

Inkomst och fribelopp

Om det saknas uppgifter i din ansökan kan du behöva lämna fler uppgifter senare. Då tar det längre tid innan du får beslutet från CSN.

Ditt ansvar att uppgifterna stämmer

Om du lämnar uppgifter som inte är korrekta kanske du får mer pengar än du har rätt till. Då får du ett återkrav av oss senare. Om vi har anledning att misstänka bidragsbrott gör vi en polisanmälan. Det är vi skyldiga att göra enligt lag.

Kommunen utreder om du tillhör målgruppen för studiestarts­stödet. Till exempel utreder de att din tidigare utbildning är kort och att du har stort behov av utbildning på grundskole- eller gymnasienivå för att kunna få ett arbete. Om kommunen beslutar att du tillhör målgruppen skickar de vidare din ansökan till CSN.

När CSN har fått in din ansökan utreder vi om du uppfyller övriga villkor för att få studiestartsstöd, till exempel att du är inskriven hos Arbetsförmedlingen och att du ska studera på minst 50 procent. Vi skickar sedan ett beslut till dig. Om du är utländsk medborgare utreder vi även om du har rätt till svenskt studiestöd. Då får du två beslut från CSN.